Ljuva dragspelstoner

Varje dag när jag går till tåget står han eller hans kompis där. I ur och skur, kyla och solsken. Varmt klädda, hoppas jag, och med en liten burk vid fötterna. Redan när jag kommer ner mot tunneln hör jag tonerna, och varje gång känner jag ett leende leka i mungiporna.

De förgyller min eftermiddag, de dragspelande rumänerna, oavsett deras anledning att spela. Att varje dag, med frusna fingrar, framkalla skön musik är en änglagärning och för det tackar jag dem!

Allra helst uppskattade jag det imorse, när jag efter en mer sömnlös än sovandes natt snubblade av tåget med sömndruckna ögon. Att ha en febrigt rastlös son i sängen främjer inte en god nattsömn. Lägg därtill en av hosta framkallad vällingspya kl halv tre på morgonen och receptet för en o-bra natt är fullständigt. Att vid samma ogudaktiga timme börja leta efter munstycket till nässprayen, som en 80 centimetersfigur gärna förvarar väl skild från själva flaskan, kändes...tja...ännu mera o-bra.

Funderade starkt på att kapitulera och helt sonika gå upp, men insåg att även 1,5 timmes sömn är bättre än ingen alls. I teorin i alla fall...

Dagens topp: Ett varmt barn snusandes bredvid sig

Dagens bott: När samma barn inte längre snusar utan spyr...