MorgonBlixt / MorningFlash

05.11 och jag ger upp.... Efter en timmes "Vi går ner mamma?""Det ÄR morgon mamma" "VILL inte sova mamma".
Så nu håller Blixten McQueen hov på TV'n och jag slumrar på soffan.
Det är allt tur att det var längesen lördag = utegång och partaj.
Trevlig lördag gott folk!

It's 5.11am and I've surrendered. After an hour of "We go downstairs mammy?" "It IS morning mammy!" "I'm not tired mammy!"
Now Lightening McQueen is doing his thing on the telly and I'm trying my best to get a bit of additional sleep before the next sweetheart wakes up too.
It's a good job Saturday no longer means going out for a drink or five.
Happy Saturday people!

Tid / Time

När tiden som minst räcker till för egen tid, för egna tankar för bara stillhet är det i sanning ett tecken på att skapa denna tid för mig själv.
Det är då ekorrhjulet snurrar alltför fort, och jag befinner mig i riskzonen för att helt springa ifrån mig själv.
Älskade jag, stanna upp! Andas djupt och med hela kroppen. Fyll kroppen med energi och själen med stillhet.
JAG är viktig och förtjänar uppmärksamhet, omvårdnad, omtanke och kärlek från mig själv.
Andas. Var. Lyssna.

When there isn't enough time for me, for my thoughts and just being, someone is really telling me that I have to make this time for myself.
It is then that I'm in danger of losing myself to all the musts and have to's of every day life.
Dear beloved me, stop! Breath deeply, from head to toe, and let energy fill my body and peace fill my soul.
I am important and deserve tender love and care from myself.
Breathe. Be. Listen.

Grustag / Sleepy

Grus i ögonen. Massvis. Snor-snörvlig dotter på ena sidan och på andra en son som inte vill vara som vi andra utan sover på tvärsen, med fötterna på pappan och huvud hos mamman. Hans dryga 95 cm känns som 2meter.
Brödbak till elva igår  kväll bidrar även det till en näve grus.
Men jag vaknar väl vad det lider, och tänker avnjuta färskt bröd till frukosten!

Tired beyond words. A snotty snivelling daughter on one side, and on the other a son who thinks sleeping with the feet on daddy and head by mammy is the way to sleep. Not sleep promoting at all! 
I'm sure baking bread until eleven last night didn't help either...
But I'll wake up eventually, and will gobble freshly made bread for breakfast!

Glest... / Far between...

Det har varit sorgligt glest mellan uppdateringarn på sistone, tyvärr. Om jag förut upplevde viss tidsbrist, kan vi nu konstatera att jag inte längre har minsta kontroll över min egen tid. Eller min egen tid förresten, egen tid har jag inte alls ju...
Sedan sist har stora hjärtat gjort efterlängtad - av både mor och son - comeback på dagis med allt vad det betyder av morgonrutiner och stress.
Bilen har fått sin dödsdom, och en tur till banken med mössan i handen finns därmed på agendan.
Tvn har dött rosa-randiga-skärm-döden och ett antal tusenlappar har lagts på ny dumburk. Vid inköpstillfället upptäckte jag att jag gjort rookiemisstaget och åkt hemifrån utan ombyte åt minstingen när hon bestämde sig för att göra tvådagarsbajsning . Det är då man är glad att befinna sig på ett större köpcentrum. Och att man åtminstone hade en rejäl filt med sig.
Idag står 3-årskalas på schemat, så jag njuter av stillheten innan Andrew vaknar, lunch ska serveras och tre klädensembler bytas innan avfärd.
Just ja,  vi har även bokat biljetter för mig och knoddarna, England and Ireland here we come!! ...snart i alla fall...

Gosigt nerbäddade i syskonvagnen under promenaden.
As snug as two little bugs in the double pram!

The updates have of lately been far too few and far between, I'm sorry to say. What I previoulsy experienced as a certain lack of time, has now turned into a complete anarchy. I have no longer any  kind of control of my own time. Own time, by the way, I don't really have any time of my own. Full stop. 
Since my last update the big sweetheart has made a longed for - by both mother and son - return to to day care, with all that comes with it in form of morning routines and stress. 
Our car has been given it's final death sentence, and a humbling trip to the bank is on the agenda. 
The telly has died too, following a short period of pink-screen-illness. A new telly has been purchased, and the bank account shrunk. While surveying the telly options I also realised I had made a rookie mistake and left the house without a change of clothes for the wee one as she decided to do a two-day-poo. Thank god we were at a big shopping centre, and thank god we had a big warm blanket for her. 
Today we're going to a 3-year birthday party, and I'm making the most of the relative peace and quiet before andrew wakes up, lunch has to be served and three changes of clothes performed before we leave. 
Oh, nearly forgot - we've also booked tickets for me and the kiddies to go to England and Ireland in  the end of October!!

Två barn, en mamma... / Two children, one mammy

Vaknar med våra två sötnosar snusande bredvid oss i trippelsängen, och känner sen en viss stelhet i nacken. Och i höften. Och ryggen...
Villemo ligger och snuttar förnöjt på höger tutte, samtidigt som Andrew på något sätt lyckats få min vänstra arm som kudde, och försöker med en liten hand vända även mitt huvud åt det hållet så att han kan pilla på "sin prick", dvs mitt födelsemärke. Samtidigt ligger vänster ben slängt åt höger för att skapa någon slags balans, men som även ger mig lätt kramp i höften...
Ger till sist upp att låtsas sova och rullar med knakande leder ur sängen ackompanjerad av Andrews glada "Titta Bompis mamma!"
När Liam en timme senare kommer ner, har jag ammat oavbrutet, nickat till mer än fem gånger och även hunnit få fram pottan och en banan åt stora barnet.
Morgonrutinerna har långt ifrån satt sig, och jag undrar i mitt stilla sinne hur jag i hela friden ska få mig själv, två barn och två hundar redo till dagisavlämning kl 8.45 nästa vecka.
Det är för välsignat att jag inte är ensam i alla fall...
Men å vad jag njuter av dessa dagar av organiserat kaos! Att få ge och ta emot så mycket kärlek är sann lycka!
...och i natt sover Villemo i egen spjälsäng åtminstone en del av natten...

I wake up with our two sweethearts breathing deeply next to us in the triple bed, and then notice a certain stiffness in my neck. And hip. And back....
Villemo is happily suckling away on my right boob, while Andrew somehow have managed to make himself a pillow out of my left arm. At the same time a little hand is trying to turn my head in the same direction so that he can play with "his dot", ie my mole. My left leg is tossed to the right, to try and create some sort of balance, but is at the same time giving me cramp in the hip...
In the end, I give up my rather futile efforts to pretend to sleep, and with creaking joints I roll out of bed happily cheered on by Andrew's "Watch Bompis (children's program) mammy!"
When Liam an hour later join us downstairs, I have breastfed non-stop, nodded off more more times than I can count and got the potty and a banan ready for the big child. 
The morning routines are far from settled, and I do wonder how on earth I will ever get me, two kids and two dogs ready for dagis at 8.45am next week.
Thank god I don't have to do it all by myself at least...
But how I enjoy these days of organised chaos! To give and recieve this much love is the greatest joy!
...and tonight Villemo will sleep at least part of the night in her own bed...

Dalälvsro / River peace

Igår tillbringade vi förmiddagen vid härliga Gropholmarnas naturreservat. Villemo var med på sin första picknick, och sov igenom hela tillställningen.
Andrew å andra sidan var inte still en sekund förrän han satt i bilen igen för hemfärd. Han älskar verkligen att få vara ute i naturen och undersöka allt.
Dessvärre var det klent på kantarellfronten, men det gjorde ju faktiskt inte någonting alls. Det var bara så förunderligt välgörande för själen att få vara där.

Så här glad och vaken var Villemo efter utflykten!
Happy and wide awake after the picnic!

Yesterday we spent the morning in the nature reserve Gropholmarna by the river Dalälven. Villemo, who was out on her first picnic, slept all the way through the whole event. 
Andrew on the other hand didn't sit still for one second until he sat in the car again to go home. He really does love being out in nature exploring everything. 
Unfortunately we didn't find many mushrooms at all, but that was okey too. Just being there was a healing experience for the soul.

Latdag / Lazy day

Idag har jag och Villemo haft en härlig tjejdag medan Andrew och gänget åkte till järnvägsmusèet.
Vi har varit syndigt lata, och inte gjort något vettigt alls. Dagens höjdpunkt var en nästan 2,5 timme lång tupplur.
Precis en sån dag som jag behövde!

Today Villemo and I have had a girlie day while Andrew and the others went to the railway museum in Gävle.
We've been extremely lazy and done absolutely nothing productive whatsoever, with the highlight being a 2,5 hour long midday snooze.
A much needed lazy day.