Just hemkommen för en träningsrunda på brukshundsklubben, med en hel del tankar som snurrar.
Först och främst vill jag säga att min Ashiki var så himla duktig! Trots en hel del hundar på planen, massor med klickers som klickade till höger och vänster och inte minst skottlossning från skjutbanan intill var han så himla fokuserad. Visst tittade han lite på vad som hände, men aldrig så att han tappade koncentrationen. Vi tränade vidare på sitt utan att backa och stå, vilket funkade toppenbra. Vi introducerade även en grundövning till fot, där han ska följa mig när jag backar och jag ger belöningen långt bak på min vänstra sida. Att följa med när jag backar är inget problem alls, däremot blir han lite konfunderad över var belöningen presenterades. Ska prova att kasta den lite bakom mig, och se om det funkar bättre.
Fick även en del andra tips av Sharon, som har mer att göra med mitt eget kroppsspråk.
Och det är här mina funderingar kommer in...
Som jag har skrivit tidigare är jag verkligen helt novis på hundträning, och känner en del frustration över min bristande kunskap. Idag visade Sharon också på att jag blir väldigt avvaktande och osäker i mitt kroppsspråk och agerande runt Ashiki när hon är med. Och jag känner ju hur himla rätt hon har! Jag vet inte riktigt vad det är som händer, men jag känner igen känslan från när jag började med hästar. Jag litar inte på den kunskap jag har, och vågar därför inte ta egna initiativ utan väntar hela tiden på att få instruktioner och reaktioner på det jag gjort. Jag tror egentligen inte att det handlar om en rädsla för att göra fel, utan mer en allmän osäkerhet om mitt eget agerande. Plus att jag faktiskt inte vet VAD det är jag ska lära honom, och i vilken ordning. Det rent vardagliga vet jag givetvis, men inte allt det andra.
Massor att lära med andra ord, och mitt främsta uppdrag för mig själv nu är att helt enkelt fokusera på hur roligt det faktiskt är att lära!! Läsa massor, lyssna ännu mer och bara ha kul!
Slutligen vill jag, som stolt matte, berätta att Ashiki nu har tappat sin första hörntand! Den ligger nu i säkert förvar i ett glas med vatten i väntan på at tandfén ska komma!
3 comments:
Haha härliga lilla Gossen!!!
Nu vet jag ju att du har en mycket fin känsla när det gäller träning av häst och jag är övertygad om att du kommer omsätta det utan att behöva fundera så mycket även på denna lilla "tandlösa" varelse!!
Så synd att du inte kan närvara på Maria-dagarna!! Tror du verkligen skulle ha gillat hennes filosofi och tankesätt!! Kan du inte ta semester eller så jaaaaaaa!!!!
Kram Carina.....
Sis: Sträcka på ryggen............ DU har en fantastisk och helt underbar känsla för djur... Du ska blott omstrukturera den kunskap du redan besitter och göra den lite 'hund-artad'.... Var inte orolig...! Du kan vara så stolt över din lilla gosse.... Han var så duktig..... - och du med......
Love
Tack för underbara kommentarer vänner!!
Någonstans så vet jag oxå att jag har en massa kunskap som ligger och skramlar, men att den ska omsättas till hundvärlden. Tycker bara att den kan vara omsatt NU! Samling, sits, 5 1/2:a, sidförande hjälper, PG-beslag och tömkörning är så bekanta begrepp, medan linförighet, uppletande, rapportering och vad det nu månne vara har lite mer kinesiskt klang...
Men, med människor som er i ryggen ska jag banne mig bli lika fullfjädrad hundmänniska som jag är stalltjej!
Kram
Post a Comment