Semester till skänks / Extra holiday

Vilken fantastisk underbar minisemester, alldeles till skänks! Jobbade hemifrån i onsdags, halvdag, sen har jag varit ledig fram till nu. 6 dagar som har känts som en underbar räcka "nu", där vi varit ute och njutit av solen mest hela tiden. Inga måsten, bara livsnjutning och mycket trädgård.

Idag har vi självklart firat nationaldagen i gassande solsken! Som traditionen bjuder här, hade det dukats upp till ett gigantiskt fikabord med kakor och fikabröd från världens alla hörn. Kön ringlade sig lång, allting smakade ljuvligt och Andrew åt tills det kom kakor ur öronen på honom. I vanlig fall håller vi igen på det söta för honom, men en dag som denna var det mer eller mindre fritt fram.

Han har sprungit omkring i parken där firandet hölls, lekt med andra barn, klättrat i grushögar, jagats av mamma och pappa på dansgolvet medan den burundiska kören sjöng. Kort sagt - levt rövare i ordens allra bästa bemärkelse!

Efter ett kort depåstopp hos mormor och morfar, där det tankandes smörgås och mjölk, bar det av till ridskolan och terminsavslutet där. Hela vägen dit satt han i sin cykelvagn och kramade påsen med morötter. Vi kikade lite på kadriljen och sen voltigen, och lilleman satt som en ljus och tittade på "toto". Med en morot i handen, såklart.

Sen var det dags för dagens höjdpunkt: ponnyridning! Trodde kanske att det skulle kunna bli lite antiklimax för honom, och att han skulle ändra sig när han väl kom upp på hästen. Men icke! Stolt som en tupp satt han rakryggad i sadeln och höll i sig i framvalvet med ena handen. I den andra höll han såklart moroten.

Och ville inte sitta av när varvet runt ridbanan var avklarat.

Underbara lilla sötfis!! Och självklart vår näste "mannen som pratar med hästar".

Such a fantastic and wonderful mini-holiday we've had, like a gift from the gods above! I worked from home on Wednesday, but only half the day, then I've been off and am so for another few hours. 6 days of "here and now", were we've been outside most of the time, basking in the sun. No musts, only life being enjoyed and a lot of time in the garden.

Today we've been celebrating the Swedish National Day, in glorious sunshine. True to the tradition in our little town, there was a long table with cakes and buscuits from all over the world. People were patiently queueing, and everything tasted heavenly. Andrew ate till it came out of his ears. We usually keep quite a tight rein on the sweet things, but today was a special day and the reind were let loose.

He has ran around all over the park, played with other kids, climed piles of gravel and been chased around the dance floor while the Burundi choir sang. In all, he's ran wild - in the very best sense of the word.

After a short pitstop at mormor and morfar's where a sandwich and milk were had. Then we were off to the riding school and the happenings there.

All the way there he sat in his bike buggy hugging his bag of carrots. We looked at the riding and the vaulting, and all the time the little man sat still on my lap looking at all the "toto's". With a carrot in his hand, of course.

Then it was time for the highlight of the day - the pony ride!

I kind of thought he might get cold feet once up on the horse back, but Oh was I wrong!

As pride as can be he sat with a very straight back in the saddle holding on with one hand. The other hand held a carrot, of course. Once the lap around the paddock was over, he really didn't want to get off the horse.

My most wonderful little sweetiepie. Who of course will be the next horse whisperer.