Ute dagen lång / Outside all day long

Strålande solsken och underbart vårväder!!! Vilken gåva!!
Förvisso en något mulen morgon, men vad gör väl det när det sen spricker upp och bjuder oss på den mest efterlängtade vårdagen?! Vi har tillbringat nästan hela dagen ute, förutom ett par timmars kak- och tårtfrossa på 1-årskalas.
Innan dagens sockerchock var jag och den äntligen förkylningsfria skruttungen ute i lekparken. Vi klättrade, kanade, gungade och grävde av hjärtans lust innan vi kom överrens om att terriertöserna nog ville komma ut och kissa.
Medan de vita damerna samlade smältvatten och grus under sina magar, som så här års är på tok för nära marken, somnade Andrew gott i vagnen.
Efter kalasandet tog vi oss en utesväng till, medan Liam lagade cykelhjälm och sågade till hyllplan. I skogen hittade vi massor med stenar att åka kana på, nedfallna träd att gå balansgång på, otaliga småpinnar och småstenar att ramla raklång över och till sist, som pricken över i, en superfin koja som någon byggt av rejäla grankvistar  lutade mot en tall. Vilken höjdare!! Mormor och Andrew kom överrens om att de skulle ha picknick där nästa gång hon hämtar på dagis.
Nu ligger två lagom grådassiga terriertöser och snarkar förnöjt efter 3 långa promenader, ett mycket nöjt sockerhjärta snusar sött i sin säng och jag väntar på den pizza maken är och hämtar.
En lördag i toppklass!!!

Splendid sunshine and the most beautiful spring day! What a miraculous gift!!
It did by all means start out as a farily overcast but warmish day, but that does not matter at all once the sun starts breaking through the clouds, giving us a longed missed spring day.
We have spent nearly the whole day outside, apart from a couple of hours spent at a 1st birthday party with tonnes of cakes and biscuits. 
Before the sugar feast Andrew and I went to the park and climed, swung, jumped and slid until our hearts were content, and we agreed that the terrier lasses probably needed to go for a wee. 
While the white ladies collected melt water and grit under their tummies, situated far too close to the ground this time of year, Andrew fell asleep in the pram. 
After the party, we ventured outside again while Liam fixed the bike helmet and cut the shelves into the right length. This time the forest called, and there we found lots of stones to slide down from, fallen trees to balance on, endless little branches and small stones to topple over and as a grand finale a fantastic shelter built by spruce branches around a tree. Guess who was more than delighted?? Andrew and mormor quickly decided to have a picnic there when they pick him up from daycare on Tuesday. 
Right now two rather grey-ish terrier lasses are snoring happily on the couch after three long walks, a very content and tired sweet heart sleeping soundly in his bed and I'm waiting for the pizza hubby has gone to get. 
A Saturday doesn't get any better than this!!