Klockan visar på 04.20 och tillsammans smyger vi ner i köket för att fixa lite välling. Värmer vattnet i vattenkokaren, häller i pulvret och rör om, medan en sömnig son lutar sig mot mig. Vi tassar upp för trappan igen, och kryper ner i den ännu varma sängen.
Jag slumrar medan jag lyssnar på slurpandet från den lille ängeln bredvid mig under täcket. När flaskan är tom räcker han den åt mig och kryper sedan ihop nära, nära mig. Hans lilla arm letar sig in under min nacke, och vi ligger näsa mot näsa. Jag känner hans andetag mot mina läppar, och hans lilla hand mot min kind. Den kärlek jag känner finner inga gränser, och innan jag åter faller i sömn tänker jag att detta är lycka i den allra renaste formen.
Mamma, namnam.
It's 4.20 am, and we quietly slip out of bed and down the stairs to make some välling. I heat up the water in the kettle, add the välling powder and stir; ANdrew is leaning against me almost asleep. We tiptoe upstairs again, and get back into the still warm bed.
I doze off while listening to the slurping sounds from the little angel lying next to me under the duvet. When the bottle is empty he hands it to me and then curl up as close to me as he can get. He puts his little arm under my neck, and we lay nose to nose. I can feel his breaths against my lips, and his little hand on my cheek. The love I feel knows to boundaries, and as I fall asleep I realise that this is happiness in it's purest form.
2 comments:
Det kallas kärlek................. True love
Största lyckan, ta vara på varje sekund. Snart ligger det en finnig tonåring i sin lya och du undrar vart tiden tog vägen. ;)
Underbart att du gifte dig barfota!! Hahaha
Post a Comment