Guldfiskuppfödning / Goldfish breeding

Ibland tror jag att jag helt ska skippa mina försök att vara ryttare på en hästrygg, och i stället satsa på guldfiskuppfödning eller sköldpaddsrace.

Det är på intet sätt så att jag är novis som ryttare, men inte fasen verkar jag veta vad jag gör trots det...eller...det gör jag egentligen, det är bara det att jag inte gör det jag vet att jag borde göra. Tex sluta ha dragkamp med den stackars hästen. Det kan bara sluta på ett sätt, och det är inte rätt sätt. Om hästen hänger i bettet hjälper det inte direkt om jag börjar dra i min ände av tygeln. Och det vet jag. I teorin. Att omsätta det i praktiken verkar vara en annan femma. Detta är ett aber jag har dragits med i mååååånga år, så jag tycker att jag kanske vid det här laget borde ha insett faktum. Hmmm....

Jag minns oxå att jag en gång i min ungdoms dagar hade en hejdundrande stark sits. En sån där sits som gjorde att jag bara satt djupt i sadeln oavsett vad hästen gjorde. Den sitsen har jag tappat någonstans och kan inte hitta.

Eller....så kan det vara så att jag är lite allmänt överkritiskt mot mig själv kanske. Det är en annan av alla mina små egenheter. Jag är officiellt, och de facto, förärad en rejäl skopa prestationsångest. Och att ha det när jag en gång i veckan gör det jag älskar att göra ihop med ett gäng störtsköna damer är ju fånigare än det låter.

Så, till nästa vecka ska jag ta med mig ett gäng mjuka fina gummiarmar, och en rejäl näve "bara-njut-av-att-sitta-på-hästryggen-och-sluta-vara-så-hård-mot-dig-själv".

Deal?

I sometimes really think that maybe it's time to give up my attempts of being a horse rider and take up goldfish breeding or turtle racing instead.

I mean, I'm in no way a novice on the horse back, and still I seem to not have a clue of what I'm doing...or rather...I do, but seem to incapable of doing what I should do. For instance engaging in tug'o'war with the horse. It can only end in one way, and that is not the right way. If the horse litterally puts all her weight on the reins, me pulling back at the other end of the rein won't exactly make things better, will it? This I know full well. In theory. Getting around to actually not doing it seems to be a different ball game altogether. This hang up is something I've been struggling with for as long as I can remember, so you'd think I'd have a solution to the problem by now, but nah...

I also seem to remember having a really good, deep and strong position in the saddle once upon a time. You know, when you just sit there no matter what the horse gets up to. Well, that I've lost somewhere and simply can't find it...

Or...it could be that I'm ever so slightly self critical. That is another one of my little quirks. I am in fact the, not so proud, owner of a huge backpack filled with "performance anxiety", where I put extremely high standards for myself to reach. It is utterly ridiculous to bring that back pack with me to the one time a week where I get to do what I love, and to do it with a great bunch of gals.

So note-to-self for next week: bring a bundle of rubbery arms and hands, and a bucket full of "simply-enjoy-being-on-the-horseback-and-stop-being-so-hard-on-myself".

Deal?