Förnekelse / In denial

Gjorde mitt bästa hela dagen igår att helt enkel ignorera den lätta febern, det värkande huvudet och den allmänt energitappade kroppen. Igår, av alla dagar, tänkte jag INTE vara sjuk, och så var det med det, för jag SKULLE till Uppsala och kolla på Mia Skäringer, om det så skulle vara meddelst ambulans och med varmvattensblåsa på huvudet.

I min förnekelse inledde jag därför även operation ”städa huset”, för att verkligen bevisa för mig själv att jag inte alls borde ligga och vila. Man kan ju tycka att jag borde anat oråd när städningen tog ungefär dubbelt så lång tid som vanligt, och att dammtorkningen fick mig att flåsa. Men, trägen vinner, och några timmar senare har jag bytt om – två gånger, för efter första provningen insåg jag att jag nog skulle frysa ihjäl i kortärmat… - och satt på tåget. Och inom kort snarkade jag dessutom.

Träffade shoppingbrudarna på den restaurang där vi med en portion tur fick sitta vid baren och äta eftersom allt annat var fullbokat. Maten var underbar, och vinet likaså. Det faktum att jag på något sätt lyckades tippa ut hela mitt glas vin i diskhon framför mig baren var ingalunda ett tecken på att vinet inte var gott. Tvärtom, jag fick ju påfyllning av den snälla, skrattande, bartendern.

Sen var det dags. ”Dyngkåt och hur helig som helst” med Mia Skäringer. Helt underbart!!! Hon fick oss alla att skratta åt saker som egentligen inte får skrattas åt. Berättade helt självutlämnande om en uppväxt som inte var helt enkel. Om cyklop-bieffekt av förlossning. Om kvinnors kamp att vara sexig, ha ett vackert hem, göra karriär, baka bullar och pyssla med barnen, resa mycket, och hela tiden se ut som tagen från omslaget till Vogue. Känner ni många såna kvinnor?? Jag tror banne mig inte att jag har träffat en enda…men däremot en hel massa fantastiska kvinnor och mammor med dammtussar under soffan (dammtussar är förresten änglarnas tofflor), köptans bullar och med vackra kärlekshandtag lite här och var. Med andra ord – så där underbara som verkliga kvinnor är!

Följdeffekten av synnerligen trevliga kvällen, är att förkylningen nu ger igen i kvadrat och tvingar en stackars kvinna att inse att ibland är det kroppen som är chef över sinnet och inte tvärtemot…

Did my very best all day yesterday to ignore the slightly elevated temperature, the aching head and the generally energy-empty body. Yesteday, of all days, I had NO intention of being sick at all – period. My mind was set, I was going to Uppsala to watch this fantastic comedienne – Mia Skäringer , even I’d have to go there in an ambulance with a hotwater bottle on my head.

To really prove my point, I embarked on mission Clean the house, because rest is for the lazy. You’d think that I’d get the point when the cleaning took twice as long as it normally does, and dusting alone made gasp for air. But, a bit of stubbornness gets you everywhere! A couple of hours , and two outfits later, I was on the train. And only a few moments later snoring loudly…

I met up with the shipping girls at the restaurant where we only just managed to get us three seats at the bar, everything else was booked. The food was great, and the only glass of wine too. The fact that I somehow managed to tip my glass of wine straight into the sink in front of me was in no way because of poor wine, quite the contrary. I managed to get a top up from the very nice, and laughing, girl behind the bar.

And then, Showtime!! “Damn horny and holy as hell” with Mia Skäringer. Fantastic! Absolutely fabulous!! She made us all laugh at things that you really shouldn’t laugh at. Without holding anything back, she told us the story of a far from easy youth. About the cyclope-effect of child birth. Of women’s struggle to be sexy, keep a spotless home, be the perfect mother, have a career, travel the world and still look like you could be on the cover of Vogue. Honestly – how many of those women do you know?? I don’t know one single one. But – I know loads of fantastic women and mothers with dust under the couch, non-homemade bread and beautiful love handles. In other words, wonderful women the way we really are!

The side effect of this great evening – and no it’s not hang over after only one glass of wine – is that the cold is back with a vengeance. I think it might be time to surrender to the fact that sometime it’s body over mind and not the other way around.