Jag vann! / I won!

Tänk att jag vann! Det händer inte så ofta, men åh vad trevligt det är när det händer!

I måndags var det min tur, och jag lyckades vinna något som jag verkligen vill ha - tygblöjor från Imse Vimse som jag vann på Ekobloggen. Oj, vad jag ser fram emot att få prova dem på Andrew!

Igår när jag skulle hem höll jag helt på att missa tåget till ingen annans förskyllan än min egen. Jag fastnade helt sonika i den bok jag läser, och det så totalt att jag varken hörde utropet via högtalarsystemet om att mitt tåg skulle komma eller ens såg samma lååånga tåg rulla in på perrongen 10 meter bort. Tala om att försvinna helt i sin egen värld! Eller min värld förresten, jag var ju på de kalla stenåldersstäpperna och äventyrade mig.

Tror att det kan kallas en bra bok! Definitvt en bra bok förresten, med tanke på att huvudpersonen i boken var grymt arg på sin man när jag rullade in i min lilla stad, så jag klev ut i det strålande solskenet med en stor arg boll i magen. Det tog mig ett tag att inse att det faktiskt inte var min ilska utan bokens, och se - med ens kände jag solen på kinden och hörde fågelsången igen!

Idag ser jag mest tokigt mycket fram emot veckans heliga kväll, min ridlektion! Det är så underbart att få andas lite häst en stund, och leta rätt på alla de små rörelser som förut var lika självklara som att andas. Men de sitter i muskelminnet på något sätt. Om jag bara inte på något sätt hade tappat bort just de musklerna under de här åren utan "riktigt" ridande. Detta är ju också anledningen till att jag lätt som en enkel skulle kunna vara John Wayne's leg-look alike på torsdags morgnar. De som säger att "man bara sitter ju där när man rider" har helt fullkomligt uppenbart INTE EN SUSNING vad de pratar om!!

I actually won!! I happens so rarely, but feels so great the few times it does. Two days ago it was finally my turn to win, and I managed to win someting I really really wanted - reusable fabric nappies from a company called Imse Vimse. I won them in a competition on a blog I follow every day about green living, Ekobloggen. Can't wait until I can try these nappies on Andrew!

Yesteday I very nearly missed my train home, and I can't blame it on anyone else but myself. I simply got so caught up in the book I'm reading, that I didn't hear my train being announced in the speaker system or saw this huge, looooong train pulling in to the platform a couple of feet in front of me. Talk about being away with the fairies!! Well, not the fairies to be precise, I was in the middle of a great adventure on a stone age steppe. I do believe that's what they would call a good book! A good book for sure actually, considering that because of the heroinne in the book being totally peeved off as we pulled in to my little town, I stepped out into the sunshine with a ball of rage in my stomach. It took me a few moments to realise that the rage wasn't mine at all - and all of a sudden I felt the sun's warmth against my cheek and heard the birds sing again!

Today I am sooo looking forward to the week's holy evening - my riding lesson! It's just so fab to breath in some horsey smells again, and to try and remember all those little movements that once were as easy as breathing. They're still in the muscle memory some how, of that I'm sure. If only I hadn't somehow lost all those muscles during the years without "proper" riding. That is also the reason to why I could double as John Wayne's legs on a Thursday morning. Those who say that riding is "only sitting there on the horse's back" have clearly NOT A CLUE what they're talking about!!