Söndags picknick / A Sunday picnic

Efter en helt ostörd natt väcktes jag tjugo över fem och tyckte att det kändes helt ok att gå upp, så jag och Andrew tassade ner till köket, fixade en flaska välling och slog oss ner för en mysmorgon i soffan. Kikade lite på Barnkanalen och bara njöt av en arla morgon med världens sötfis. Efter ett tag somnade vi visst, för när vi vaknade till igen var klockan straxt efter åtta och hundarna tyckte nu att det var mer än dags att få gå ut och kissa.

Som vanligt spanade vi efter fåglar på vår morgonpromenad, men till Andrews besvikelse verkade de sova de med. När vi kom tillbaka hade vår hustomte levererat ett nybakat tomatbröd! Smaskigt värre!

På vår promenad bestämde Andrew och jag att vi skulle på picknick idag, och så snart resten av huset vaknat upp fixade vi äggmackor (ett måste på en picknick), varm choklad (så klart), lite kex och bröd till de änder vi tänkt mata.

I mitt sinne skulle det ta oss ungefär 20 minuter att ta oss dit, men som vanligt är min tidsberäkning för promenader inte den bästa. Eller snarare är det så att mina beräkningar utgår från min och hundarnas takt, vilket som bekant är ganska rask. Den här promenaden, inberäknat 11 kg barn på min rygg, en svärfar med trasiga axlar (bärandes ryggsäcken med fika), en äkta make med skadad rygg och en väldans massa is tog minst det dubbla. Och när vi väl kom fram var det bara tre änder där, som inte alls fattade att vi ville ge dem bröd utan flydde åt motsatt håll...

Men mackorna och chokladen var god, så det gjorde inte så mycket.

På vägen hem valde vi den garanterat isfria cykelbanan.

After a full nights sleep I was woken up at twenty past five and thought it was quite alright to get up. Andrew and I tiptoed down the stairs and into the kitchen to make a bottle of välling, and cuddled up on the couch for a lazy cuddly morning. We watched some tv, and must have fallen asleep cause before I knew it, it was past eight and the dogs were busting for a mornign wee. Got ourselves dressed and went outside with the dogs and as usual we were on the lookout for birds. Much to his dissapointment there weren't many birds around, but when we got back a nice soul had put a fresh loaf of tomato bread on the kitchen table. Yummy!!

On out morning walk, Andrew and I decided that today was the day for a pic-nic. Not that the weather great, but decent enough.

As soon as the rest of bunch were awake we got ourselves organized with egg sandwiches (a must), hot chocolate (what else?), some biscuits and bread for the ducks.

In my mind I thouht the walk would take us roughly 20 minutes, but as usual I was a bit off the mark. My problem is that I base my calculations on me walking the dogs at my normal pace, which as you know is...brisk.

This walk, including 11kg's of child on my back, a father-in-law with buggered shoulders (carrying the back pack with the food), a husband with a buggered back and a whole load of ice took at least twice the time. And once we got there, there were only 3 poxy ducks there who just didn't get the whole idea of us feeding them and fled in the opposite direction.

But at least the sandwiches and the hot chocolate were lovely!

We choose the totally ice free cycle path for our walk home...