Cykelgurgling / Push bike gargling

04.30: hör Zassi ranta runt nere i sovrummet men tänker inte mer på det.
04.31: inser att Zassi ligger hoprullad vid min mage och snarkare fridfullt, vilket innebär att det är Abi som är nere. En Abi som inte trynar tills dess jag väcker henne kan i sin tur bara innebära en sak: dålig mage.
04.32: rullar ur sängen, tar mig ner för trapporna och släpper ut Abi. Gör mig redo för sanering.
04.33: MAAMMAAA! MAAAMMAA!
            Gå och lägg dig igen Andrew, mamma kommer snart.
             Inte sova mer, vakna upp. Komma ner.
04.36: Sanering slutförd. Bär skrikande son till sängen. Försöker få skrikande son att somna.
04.38: Ger upp och går ner. Tjorven och filt i soffan. Mys! Andrew gosar in sig nära och viskar "min äskar mamma", och hjärtat smälter.
05.00: Alarmet ringer och ordinarie dag tar sin början.
06.17: Inser en route till tåget medelst cykel att jag glömt borsta tänderna. Kommer sen på att jag av någon outgrundlig anledning har mini-flaska munvatten i väskan. Cykelgurgling är nu ett nytt vedertaget begrepp.
Trots den arla morgonen, blev det en härlig start på en alldeles ny dag!

04:30am: I hear Zassi trotting around downstairs, but don't think more of it
04:31am: Realise Zassi is happily snoring away, curled up to a ball by my tummy, which means that it's Abi who's trotting around downstairs. Knowing that Abi does not leave the bed until I wake her up in the morning, I also realise it can only mean one thing: dicky tummy.
04:32am: Roll out of bed and stumble down the stairs. Let Abi out and begin clean up. 
04:33am: MAAAMMMYYYYY! MMMAAAMMMMYYYY!
                Go back to bed Andrew, mammy will be up soon. 
                No sleep more. Wake up. Come down. 
04:36am: Clean up done. Carry screaming son upstairs. Try to get screaming son to go to sleep.
04:38am: Give up. Put Tjorven on the DVD and cuddle up under a blanket. Andrew snuggles up close and whispers "Me love mammy", and my heart melts.
05:00am: The alarm goes off and the ordinary morning routine begins. 
06:17am: En route to the train, on my push bike, and realise I have not brushed my teeth. Then remember that I, for some unknown reason, have a mini-bottle of mouth wash in my bag. Push-bike-gargling is now an established expression.
Despite the early morning, it turned out to be a really nice start to a brand new day!