Klockan straxt efter fem i morse kom Zassi ner-rinnande från övervåningen och mötte mig med glada viftningar av den lilla svansstump hon har kvar. Satte på henne selen och ropade på Abi som somnat om på äsacko-säcken. Ut i den tidiga morgonen gick den lilla trion, och efter 20 meter tvärstannade Zassi.
Där stod hon, min lilla terriertös, på tre ben och var fullständigt blockhalt. Undersökte trampdynorna för att se om hon trampat på något vasst, men icke. Satte ner henne för att se om det var något tillfälligt, men icke.
Bar henne ett 50-tal meter till, till grönområdet vid lekparken, där jag satte ner henne för att se om hon var bättre, och för att hon ännu inte hade kissat. Fortfarande blockhalt.
Jaha...bar henne hem igen, och satte oss i det bästa ljuset jag kunde hitta för att leta efter minimala glasbitar eller liknande, men kammade noll.
Böjde igenom alla leder, med noll resultat. Klämde och kände på klor och tår, och tyckte att jag kanske möjligen fick en liten reaktion på tån, men å andra sidan kanske jag inbillat mig.
Lät henne ligga i soffan medan jag gjorde i ordning mig, hämtade nyvaken Andrew, väckte Liam och tappade en macka i golvet. Vid den senare händelsen kom Abi flygande som en projektil, som vanligt, men Zassi låg stilla i soffan och spetsade möjligen öronen lite extra.
Börjar ana att hon nog verkligen har skitont!
Vid halv sju packade jag ihop son och jobbväskan, och gick ut med dem i bilen. Kom tillbaka in och bar ut Zassi på gräsmattan för ev. kissning. Hon stod stilla.
Bar henne till bilen, och åkte till mormor och morfar, som idag skulle lämna Andrew på dagis eftersom Liam började jobba kl 7 och jag normalt sett skulle ha suttit på tåget.
Hos mormor och morfar låg hon stilla i fåtöljen där jag la henne, trots att frukost dukades fram i köket. Vi bar ut henne två eller tre gånger i väntan på att klockan skulle bli åtta, och jag kunde ringa veterinären, men fortfarande blockhalt och kissvägrande hund.
Veterinären sa åt mig att komma in på en gång, så än en gång bar jag ut Zassi till bilen och sen in till veterinären där han snabbt konstaterade att hon verkligen var BLOCKHALT.
Böjde igenom allt en gång. Sen en gång till, och hittade till sist en tå som hon reagerade på. Samma tå som jag tyckte att hon nog reagerat på.
Min hund hade stukat en tå. Japp. En tå.
En smärtlindrande spruta i nacken, gos och kel av världens bästa veterinärer, XL vet AB i Örbyhus, och recept på värktabletter som hon ska ta i 10 dagar.
Redan när jag satte ner henne på golvet igen stödde hon lite på benet, och ute på parkeringen kissade hon äntligen. Läääänge.
Abi tackar hjärtligt över att syrran ordnat så att hon slipper gå långpromenader på tre veckor.
Just after five am this morning, Zassi came trotting down the stairs and met me with a happy tail. Whatever tail she has left, that is. I put on her harness and called Abi, and our little trio left the house for a morning walk. 20 meters later Zassi stopped and wouldn't move. There she was, my little terrierlass, on three legs and as lame as lame can be. I examined the pads of her paw to see if there was anything stuck in them, but found nothing. Put her down to see if maybe it was just something very temporary, but not.
Carried her the fifty odd metres to the lawn by the play ground to see if she needed to pee and to see if she was ok. Still not moving.
Well well, carried her home and sat down in the best possible light to see if I could find anything sharp in her paw, but found nothing.
Went through all her joints to locate the pain, but found nothing. Went through toes and claws, and thought I might possibly maybe have spotted a reaction on of the toes; but on the other hand maybe I didn't.
I let her lay on the couch and got myself sorted, carried a just woken up Andrew downstairs, woke Liam up and dropped a sandwich on the floor. At the latter event Abi came shooting out into the kitchen, as usual when food is concerned, but Zassi lay still on the couch and only pricked her ears slightly.
Started to realise she really was in a lot of pain!
At around half six I got Andrew ready for dagis, and my work bag ready for work. Took them out to the car, and then came back for the dogs. Carried Zassi out onto the lawn to see if she would do a pee, but no. We then headed off to mormor and morfars, as they were dropping Andrew off to the day care what with Liam working at 7am and I would normally already be on the train.
At mormor and morfar's she stayed still on the chair where I put her, despite food being put on the table in the kitchen.
We carried her out into the garden two or three times while waiting for the clock to strike eight and thereby for the vets to open. No pee and still immobile.
The vet told us to come in straight away, so I carried her out into the car again and then up to the vets. He quickly confirmed that she was LAME for real, and then went through the paw and the joints pretty much as I had already done. Twice. In the end he found a reaction in the toe where I thought I had noticed something.
My dog has a sprained toe. Yep. Sprained toe.
Injected with pain relief, lots of cuddles from the greates vets I've ever met, and a prescription for pain relief we're to give her for ten days.
Already when I put her down on the floor again, she started to put some weight on the paw again, and outside the vets she finally peed. For a loooong time.
Abi is very pleased that her sister has got her out of the long walks for three weeks!
No comments:
Post a Comment