Lördagslufs...

I brist på bättre rubrik.
Man kan säga att jag satte tonen för denna lördag redan i torsdags, till allas stora förnöjelse. Alarmklockan ljöd som vanligt när jag jobbar förmiddag kl 05.15. Masade mig MYCKET ovilligt ur sängen och gick igenom hela morgonproceduren. En Halvtimme senare sparkade jag en ännu mer ovillig L ur sängen för att få skjuts in till jobbet, eftersom han behövde bilen. Klockan 6.45 anlände jag så in till jobbet, knäppte på datorn och började jobba. En stund senare klev M in genom dörren och gjorde mig sällskap. Och ytterligare någon minut senare kom även E. Jag tittade på henne och frågade vad hon gjorde där, eftersom hon ju inte började jobba förrän klockan 15. Hon tittade länge på mig, skakade på huvudet och frågade om jag fatiskt hade tittat på schemat? Det schema som jag för övrigt gör. Gissa vem som kommit in till jobbet sisådär ÅTTA timmar för tidigt??? Jomenvisst, undertecknad så klart!! Ringde L, som vände bilen och kom och hämtade mig igen. Asgarvandes, kan jag tillägga.
Kom så in till jobbet igår, och bekantade mig med dagens aktiviteter. En stund senare kom en man upp till receptionen och frågade om det fanns en Honda verkstad i Kenmare, eftersom han hade en mindre akutsituation. Det visade sig att denne (Einstein??) hade gett sin 16-månaders son bilnycklarna att leka med medan de lastade bilen. Av någon anledning var alla dörrar ständga, och den lille tryckte så på låsknappen på fjärrstyrningen till bilen. Himla finurligt va?? Så där satt han tillsammans med sin året äldre storebror, med mamma och pappa utanför bilen. Givetvis finns i stan ingen Honda verkstad, så en hjälpsam gäst fick tag på en metallgalge som de försökte få upp låstet med på nå't sätt. Vilket inte fungerade. Så i slutänden fick pappsen helt sonika slå in en ruta på bilen. Tror inte att det barnet kommer att få leka med bilnycklarna igen.
Vad hände sen... Jo, ett par kom upp till M och sa att E hade ordnat så att de skulle få ett Superior rum istället för det standardrum de var i. Problemet var bara att E inte hade gjort någonting mer än lovat dem rummet, dvs inte flyttat dem i datasystemet eller något. Och det stora problemet nu var ATT VI INTE HADE NÅGOT RUM ATT FLYTTA DEM TILL!! Man kan säga att de inte var så där himla imponerade! Efter en massa om och men, och några nedgraderningar av andra gäster lyckades jag så ge dem det rum de blivit lovad.
Sen hade vi då den familj som skulle överraska sin fader på hans 60-års dag. En av systrarna hade bokad in mamma och pappa för en helg hos oss, men till pappsen sagt att de skulle bo i ett vanligt hotellrum trots att de bokat en våra Holiday Homes. Syskonen anlände först, och bad mig ljuga för fadern och säga att vi varit tvungen att boka ut dem till ett hus i stället för ett rum. När så föräldrarna anlände visade mamman tydligt att hon visste exakt vad som skulle hända, och var väldigt förstående när jag sa att vi bokat ut dem. Pappsen å andra sidan fick totalt felsläpp och skällde ut mig efter noter! Gissa om frugan skämdes??!! Han kom senare tillbaka och bad ödmjukast om ursäkt.
När jag så senare begav mig hemåt, blev jag stoppad av polisen i Kenmare. De hade rutin kontroll, och frådage efter mitt namn, kollade att jag betalt försäkringen men brydde sig inte om att kolla körkortet. Logik???? Blev sen stoppad ytterligare en gång i Killarney, när jag bestämde mig för att ta en rutt hem som jag normalt sett aldrig tar. Rutinkontroll igen, med alkotest. När polisen såg att jag var i uniform, frågade han om jag var på väg till eller från jobbet, och konstaterade sen att jag sannolikt inte klämt i mig 20 pint på jobbet, och släppte iväg mig.

Nu ska jag gå och sätta på mig ansiktet igen, och göra ett nytt försök att jobba.