Kaos och ömma muskler

Jaha, nu har vansinnet slagit till på allvar på mitt lilla hotell! Riktigt på riktigt faktiskt! Undrar om ordstävet Bättre fly än illa fäkta är nåt man bör ta på allvar. Och fly skeppet innan blixten slår mig i huvudet med??

Vad är det som hände och fötter då? Jo, för att göra historien kort ger jag er följande stödord: deportering av personal, möten om personals inkompetens, återbetalningsskyldighet för personal som sagt upp sig (i storleksordningen J-LIGT MYCKET PENGAR), personal som fått nog och lämnar, skitsnack till höger och vänster... Sen kan var och en bygga ihop sin egen lilla historia kring stödorden, och hur det än görs kan det inte bli så fel.

Men idag är jag i alla fall ledig, och även i morgon, så nu ger jag blanka den i om hela bygget rasar, för jag är LEDIG! Ska förvisso möta upp med stora delar av personalstyrkan i afton för en impromptu KICK OFF innan all galenskap som turistsäsongen medför sätter igång på allvar.

Och givetvis späka mig en timme eller två på gymmet. Har fått ett nytt program nu, och om träningen inte tagit livet av mig tidigare lär det nog hända nu. Programmet är delat i två delar - push and pull - vilket innebär att jag ena dagen kör Push-delen, och nästa dag Pull-delen. I fredags introducerades jag i Push-andet, och första övningen är....BÄNKPRESS! Ja men härligt va? Sen har vi även armhävningar (vilket jag givetvis vägrade göra på knäna utan gjorde de "riktiga", och nästan dog på kuppen), dips och fan och hans moster. Vad hela Pull-andet medför idag är jag än så länge lyckligt ovetande om. Så kan det gå när munnen talar innan hjärnan är vaken - vilket i det här fallet innebar att jag frågade hur jag skulle bete mig för att bli lite starkare i överkroppen. Somliga straffar gud genast, heter det visst!

Antikrist lyste med sin frånvaro!

Så var denna inspektion över, och tror banne mig att vi kom ut på rätt sida tunneln. Herr VD var på strålande (allting är ju nu relativt...) humör båda dagarna, och efter sista mötet med Fröken Fräken Inspektör kom han ut och såg lika belåten ut som en hund som just satt i sig ett fårhuvud...eller kanske en katt som lapat grädde är en trevligare jämförelse. Tror å andra sidan att man får leta länge efter mer belåtna själar än James & Mizzi efter varsin fårskalle... Ja ja, back to the subject at hand - han log sitt belåtna leende och sa att det gått bra, och att vi ska ha ett möte om inspektionen i morgon. Och det kanske inte blir så illa... Jag och R satt på lunchrasten och funderade ut på vilket satt Herr VD skulle slita huvudet av oss, men det ser just nu ut som att alla huvuden får sitta kvar en stund till. Man tackar och bockar!!!

Från +20 till "skrapa-rutorna" på mindre än 2 timmar!

Japp, så är jag då åter hemma i Killarney. Vi landade i Shannon strax före midnatt, efter en evighetslång 2-timmars flygning. Det är helt klart officiellt nu - jag avskyr att flyga! Inte för att jag är rädd på något sätt, utan för att det är så dödligt tråkigt! Somnade nästan på en gång efter flygvärdinnornas sedvanliga mittgångsbalett, och trodde när jag senare vaknade att vi skulle vara nästan framme. HA! Säger bara HA! Vi hade hela 1 timmes flygning kvar! Vände och vred på mig som en mask på metkroken för att hitta en någorlunda skön ställning i budgetflygbolagets flygstolar - som man inte ens kan fälla tillbaka sätet på - för att tvinga mig själv att sova fram till landning. Men det var tji. Så glad var jag när vi äntligen landade!

Väskorna kom under över alla under ganska fort, och sen lokaliserade vi K's bil och körde de 500 meterna till GSH där vi tillbringade natten. Upp tidigt och sen en tvåtimmars bilfärd hem, och det är verkligen som ordspråket säger: Borta bra men hemma bäst.

Var en duktigt kicka och packade upp resväskan omgående, nästan allting åkte i tvätten. Att tillbringa en vecka med M & A innebär att man även som icke-rökare får i sig röken från minst 20 paket cigaretter! Dimman in T-town, helt enkelt. Och det samma gäller givetvis även för alla barer. Teoretiskt sätt har Spaggeland infört rökförbud på alla barer och nattklubbar, men det är det inte många som bryr sig i...

I morgon kastas jag återigen bryskt in i verkligheten. Börjar jobba klockan 7, och har förmodligen en lätt hysterisk dag framför mig. Vi har nämligen ytterligare en inspektion för den där förbannade sista stjärnan, så Herr VD kommer att vara som antikrist själv. Ser fram emot det lika mycket som att dra ut en visdomstand utan bedövning.....

Om ni undrar över namnet på den söta lilla jycken på kortet ovanför, kan jag tala om att hennes fulla namn är Lady Aziza Muchos Muchos Nombres Fothering Gay Handbag of Torremolinos...

Minnen, minnen, minnen

Det är en ganska bra sammanfattning om hur det är att åter vara här i T-town. Bara M & A visste att jag skulle komma, och det har varit jättekul att se gamla vänners ansiktsuttryck! Mr Viking ramlade nästan av stolen när jag kikade in i hans nya kontor, sen skvallrade tyvärr hans flickvän lite för S - av misstag ska tilläggas - så hon visste att jag var i stan. Men helt underbart att träffa henne igen! Det var precis som att dessa 6-7 år då vi inte träffats överhuvudtaget inte hänt. Sen sprang jag på G på gatan på väg upp till den bar han driver, och det var nästan helt obetalbart! Total förvåning!!
Dessutom hälsades vi med strålande solsken och nästan 30 grader varmt när vi klev av tåget i T-town. Kan det bli bättre?? Svar ja - med en kalimocho i näven blev det MAGISKT!!!
Första kvällen åt vi så massor med goda tapas, och som alltid när Cindy är inblandad, en hel massa rödvin! Vi satt uppe till sent, och pratade och ett och annat "Do you remember...." kunde oxå höras. När jag sen vaknade följande morgon var jag milt sagt döende... Vet nu varför jag inte dricker mer än 2-3 glas vin åt gången - huvudet DöR ju! Till och med så att jag fick inte bara ett, utan två djupa samtal med Urban... Och det har inte hänt på lääänge... Sen dess har jag hållit igen på mängden rödvin.
Så sammanfattningsvis - massor av UNDERBAR mat, gott vin, goda vänner, strålande solsken och minnen runt varje hörn. Och - inte att förglömma - joggingturer på strandpromenaden.
Men - lugn bara lugn - känner inget behov av att bege mig hem till Killarney och packa flyttlasset igen. Härlig att se allt och träffa alla, men hemma är mitt gröna hörn av den gröna ön!!

Bilen rullar, jag flyger - imorgon

Ja, så är den då min, bilen. Har fortfarande inte betalt skatten, så rent lagligt ska jag inte köra bilen alls än - men hur 17 kan jag låta bli!! Det är ju buskul att sitta på höger sida och köra! Lite som att lära sig köra på nytt, har ingen riktigt känsla av var bilens alla hörn befinner sig. Parkera är inte helt lätt, och kräver koncentration. Men kul är det!

Som jag skrev sist iscensatte jag ett totalt utbrott av FÖRKYLNING genom mitt lilla besök på gymmet häromdagen, och var allt annat än pigg när alarmet satte igång igår. Knatade först iväg för att hämta pärlan (bilen, med andra ord). På vägen hem stannade jag till på Tesco och köpte Lemsip Cold and Flu. Lemsip är en paracetamol-dunderkur, som jag vanligtvis köper i pulverform. Denna gång tog jag dock till tunga artilleriet, och köpte kapselformatet, som även innehåller kaffein. Petade i mig två omgående, och tog mig sen hem för att få i mig lite lunch och göra mig iordning för jobbet. Strax innan jag hoppade in i pärlan intog jag ytterligare två, och de hittade verkligen rätt på en gång! Jag är, som bekant, inte någon kaffedrickare, och således ganska känslig för kaffein... Man kan då ana vad som händer i min kropp med 2*2 kapslar innhållande kaffein. Kom in till jobbet fullständigt hyperalert! Hela jag vibrerade, händerna skakade, jag skrattade hysteriskt och kunde inte stå still! Var som en Duracellkanin på speed! P och K bara stirrade på mig och undrade vad i helsifyr som var fel med mig. Men jag kände inte av förkylningen i alla fall. Hade vissa problem med att skriva, eftersom händerna darrade så, men lite svinn får man räkna med... Eller nåt...

Idag var sista dagen innan SEMESTERN! Och även inspektion av Spa't, så folk sprang omkring som äggsjuka hönor - eller i VD'ns fall, äggsjuka tuppar. (Eller Hönsjuka tuppar...) Jag tyckte personligen inte att det var så himla kinkigt, eftersom jag i sinnet redan sitter på M's terrass och tittar ut över Medelhavet med en kalimocho i handen... Bara några få timmar kvar nu, sen bär det iväg. Men först ska jag och K ta oss ner på stan för en Bulmers, bara för att kunna göra en rättvis jämförelse av Killarneys Dryckesvanor vs.Torremolinos dito.

VIVA ESPAÑA!!

Korkad, korkad, korkad....

Det är väl ungefär den enda kommentar jag kan göra till gårdagens agerande. Vaknade på morgonen full av energi, och kände inte av förkylningens alls. Härligt! Men vad gör jag? Jo, jag beger mig till gymmet för min "fitness assessment". Efter första momentet, roddmaskinen, var jag så trött att jag kände blodsmak i munnen. Hade inte ens vett nog att ta det lite lugnt, nej då - 110 % minst! Klev av maskinen på darrande ben och hostande som en dåre, men körde glatt igenom alla kvarvarande moment. Hela tiden hostande som en tuberkolssjuk gamling. Men trots detta fick jag lysande resultat på utvärderingen. Inte fullt så bra som sist - av uppenbara anledningar - men ändå alldeles strålande. Men sen var jag helt slut som människa. Släpade mig hem och parkerade bakdelen i soffan och tittade sen på Alpin VM från Åre, och skidskytte VM. Det är så himla bra att ha Eurosport. Och ännu bättre är det att jag inte ens betalar för kanalen! Någon av grannarna, eller nästan allihop faktiskt, har Viasat, och på något sätt lyckas jag få in Eurosport och någon musikkanal. Himla prakiskt!!

De senaste dagarna har det varit riktigt kallt här på ön, för att vara här alltså, och norröver har det till och med kommit en del snö. Vilket givetvis innebär att de delarna av landet blir mer eller mindre lamslagna. Tycker det är så lustigt att flygplatser stängs, och bilister rekommederas att stanna hemma efter hela 2-3 cm snö! Eller mindre, för den delen....

Och apropå bil, så ska jag imorgon bli ägare till en högerstyrd vit Nissan Primera. Heja heja!!

Tror att jag nu ska inta ryggläge ett par minuter innan jag och min förkylning ska bege oss till jobbet...

Förkylningstider, kalla fötter och vita bilar

Host host, det är min kommentar till verkligheten idag. Riktig härlig torrhosta. Härliga tider. Eller nåt.... Och likförbannat begav sig berlinskan iväg till gymmet i morse. Men jag var klok nog att inte ta i så jag storknade, och det kändes faktiskt helt ok. Kanske lite för okej, eftersom jag efter avslutat pass tyckte att det verkade vara en himla bra idé att boka in mig för en ny "fitness assessment" på torsdag. Kanske inte helt genomtänkt, men det blir säkert bra det med.

I dag har jag varit på återbesök till den vita Nissan Primera jag tittade på häromdagen. Denna gång i sällskap med E och hennes kompis S som vet något mer om bilar än jag. De ringde mig och sa att vi hämtar dig på Texaco om 5 minuter, vilket innebar att jag 5 minuter senare var på plats på macken. Punktlig som den svenska jag är. Och svor sedan bittert där jag stod i isande kyla och väntade i nästan 15 minuter innan de kom. Tror jag måste gå någon slags kurs i konsten att komma försent för annars kommer jag inom kort att få hjärnblödning... Man tycker ju att jag efter två år i Spanien, även kallat landet Mañana, och ytterligare 2 år här borde ha fått in ryggmärgen att klockan si och så i verkligheten betyder KVART ÖVER klockan si och så.

Bilen ja, den fick med beröm godkänt av herr S, så jag snart är jag ägare till en vit Nissan Primera. Ska bli kul att vänja mig vid högerstyrning! Tror att det kan resultera i en utåtgående buckla på dörren....

Nu ska ta och krypa ner under mina dubbla duntäcken, med strumporna på, och sova som en klubbad gråsugga. Strumporna, hör jag er fråga lite lagom undrande - kunde banne mig inte somna häromnatten för att jag var så himla kall om fötterna, så nu åker strumporna på redan från början för att senare under natten sparkas av. Det är KALLT här för stunden, de har lovat -5 fuktiga grader i natt, så jag tar inga risker!

Dripp dropp...

...säger tanken i min bil när den droppe efter droppe släpper ut bensinen. På marken dessvärre. Hål på tanken är ingen höjdare, särskilt som min kära lilla bil är så rostig att det inte kan fixas. Så nu är det dax att vänja sig vid tanken på högerstyrd bil. Har, med hjälp av killarna på jobbet, börjat leta bil, men det är inte helt lätt. Inte så att det råder brist på bilar eller så, utan snarare för att mitt bilkunnande begränsar sig till att veta var ratt, växelspak, pedaler och hjul sitter. Och nu sitter ju inte ens ratten på rätt sida längre! HJÄLP!! Nåja, har ringt på en bil idag, ska titta på den på måndag och givetvis släpa med mig någon stackars kollega eller vän som vet något lite mer om bilar så att jag inte kommer hem med en bil utan motor. Skulle ju vara lite surt... Å andra sidan är det inget som helst fel på motorn i Vectran så det kanske inte är någon dum idé. Att köpa motorlöst menar jag. Hur svårt kan det vara att skruva ur motorn ur Vectran och slänga in den i den nya inte ont anande bilen? Kvart, tjugo minuter, mer än så kan det väl inte ta?? Skojar bara!!!

Håll nu tummarna att jag får tag på en bra bil utan några problem. Och att försäkringen inte kostar mer än bilen.... Återkommer med fortlöpande rapport!