Cykling / Cycling

Premiärturen i cykelvagnen som Andrew fick i påskpresent!

Han älskar den, så det lär nog bli en del cyklande framöver.

First trip in the "bike buggy" Andrew got for Easter!

He absolutley loves it, so I foresee a lot of cycling in the near future.

Intensivt / Intense

ibland blir livet mer intensivt än annars. Ibland på ett bra sätt, ibland på ett mindre bra sätt.

Jag har under de senaste dagarna blandat bra med mindre bra, men mest braigt bra.

Vi har haft Liams föräldrar på efterlängtat besök, och i onsdags kom även hans syster med man. Fullt hus, med andra ord, men så himla roligt att träffa dem igen.

Det mindre bra har varit ett lätt arbetsrelaterat kaos. Nu har jag ju som tur var oerhört kompetenta medarbetare, så tillsammans verkar vi har ridit ut det värsta av stormen och fått skutan på rätt köl. Jag har dock ett par timmars helgarbete framför mig...

Mer bra saker; min enhet anordnade i går kväll en överraskningsfest för vår fd senhetchef som numer är chef för hela avdelningen. Till vår stora förvåning lyckades vi hålla allting helt hemligt, och det var obetalbart att se hans ansiktsuttryck under eftermiddagens galej.

Min underbare far har snickrat ihop en sandlåda åt Andrew, och gissa om det har grävts. Och hällts sand på gräsmattan... Och i tvättkorgen...

Nu sitter vi samlade framför dumburken och tittar på Morse, medan jag ömsom jobbar ömsom äntligen bloggar lite.

Sometimes life gets a bit more intense than normally. Sometimes in a good way, sometimes in a not-so-good way.

I have mixed the two quite well over the past couple of days, but with more good than not-to-good.

Liam's parents have been here on a very longed for visit, and last Wednesday his sister with hubby arrived too. A full house in other words, but sooooo nice to see them all again!

The not-so-good have been work related chaos. Luckily enough, I have such competent co-workers that we somehow managed to make it through the storm and steer the ship into clamer waters. I still have a couple of hours of weekend work ahead of me.

More good things, my unit held a totally succesful surprise party for our ex unit boss who is now our department boss. Much to our surprise we managed to keep the whole thing a secret, and it was priceless to see his face during the afternoon's spectacle.

My dear dad has made Andrew a sand pit, and Oh my there has been some serious digging going on! And throwing of sand on the grass... and in the wash basket...

Now we're all sat in front of the telly watching A touch of Frost and on my behalf a bit of working and long overdue blogging.

Affirmation

Jag tänker inte stressa upp mig över sånt jag inte råder över.

Jag är bara en person och kan inte göra mer än så.

Jag gör så gott kan jag, mer kan ingen begära.

Jag bär inte världen på mina axlar.

Jag andas och finner lugnet i stormen.

Jag är och allt faller på plats.

Jag är.

I will not get stressed over things I can not change.

I am only one person and can not do more that what I am doing.

I am doing my very best, and noone can ask for more.

I do not carry the world on my shoulders.

I breathe and find the peace in eye of the storm.

I am and everything will fall into place.

I am.

Oväntat besök / Unexpected visitor

Den här filuren satt och väntade på min stol när jag kom

till jobbet i morse.

Hur han kom dit har jag ingen aning om,

men han gav mig en bra start på dagen!

This little chap was sitting on my chair when I

got in to work this morning.

I have no idea how he got there,

but he gave me a good start to the day!

Berlinfilosofin / The Berlin philosophy

Host host host. Krax krax krax.

Så låter jag mest nu förtiden. Försökte mig på att sjunga för Andrew igår kväll, men kom snabbt på bättre tankar. Barnet skulle ju somna, inte skrämmas för livet.

En kollega menar att totalt pratförbud vore på sin plats, men hur ska det gå till? Att hålla käften har väl aldrig varit min starka sida; hur mycket jag än önskat att jag någon gång skulle kunnat hålla tand för tunga.

Jag kraxar vidare, för min filosofi vad det gäller o-hälsa är ju att ignorera så går det över till slut. Varför bryta en vinnande trend??

P.S jag är ju trots allt född Berlin, med all vad det innebär...

Cough cough couch. Kra kra kra.

That's what I sound like these days. Tried singing to Andrew last night, but soon realised I'd better not. The poor child was meant to sleep, not get frightened for life.

A colleague says that I should not be allowed to talk at all, but how on earth would that work? Keeping my gob shut has never sat well with me; no matter how much I, from time to time, have wished that I'd have kept quiet.

I keep kra-ing in line with my ill-health philosophy of ignoring it until it has passed. Why change a winning concept??

P.S. I am after all born a Berlin, for those of you who happen to know this clan...

Påsk eller midsommar? / Easter of midsummer?

Tidigt morgonmys med sötfisen

Vakna till strålande solsken

Frukost på altanen

Lek på gräsmattan

med liten rumpa bar

och skolösa småttiga tår

Terriertöser som solbadar magen

Fåglar som sjunger vårens lov

Soldoftande tvätt

Lunch på soldränkt terrass

till vågornas skvalp

Promenad på kuststadens gator

med vackra vårsmyckade hus

Glassiga pussar och

hårda kramar

Grillat till middag

en droppe vin i glaset

Nöjd och trött snusande sötfis

Härlig kvällstid med härliga gäster

Åh, vilka underbara dagar!!

För att citera min kusin S:

"Har vi firat påsk eller midsommar?

Så här fint är det aldrig på midsommaren...

så påsk var det nog"

Early morning cuddles with the sweetie pie

Waking up to splendid sunshine

Breakfast on the terrace

Playing on grass

with a little bare bottom

and teensy shoe less toes

Terrier lasses sunbathing their tummies

Birds singing the glory of spring

Clean laundry smelling of sunshine

Lunch at a terrace basking in sunshine

while the waves gently rolls in beneath us

A stroll on the sea side

while watching spring clad houses

Ice creamy kisses

and hugs so tight

BBQ for dinner

and a drop of red in the glass

Happily tired sweet heart snoozing

Lovely evening with longed for guests

Oh, such wonderful days!!

To quote my cousin S:

"Have we celebrated easter or midsummer?

It's never this nice at midsummer, so it must have been easter."

Glad Påsk / Happy Easter

Vilken underbar dag vi har haft!

Påskmiddag med äggjakt hos mamma och pappa, och Andrew fick äntligen träffa sin favviskusin Mulle! De andra kussarna var såklart också på plats, bara V saknades. Jag fick äntligen träffa bästa Sharon igen, och som vanligt bjöds vi på fantastisk mat i mängder.

Vädret visar sig från sin absolut bästa sida, och att vara inomhus är inget alternativ alls!

Vi mötte sedan Nan & Grandad på tåget, och det var första gången sen augusti som vi fick träffa Nan. Grandad är ju här och "dräller" titt som tätt, men det har ju varit en evighet sen vi träffade Nan. Tack vare superba Skype som tillåter videosamtal ett par gånger i veckan var Andrew inte det minsta blyg, utan kröp glatt upp i den väntande famnen.

Efter lite grillning här hemma för resenärerna, kladdkaka till efterrätt och lite slappning i soffan väntar nu sängen för samtliga. Vi vill ju vara pigga och alerta till middagen i morgon!

What a wonderful day we've had!!

Easter dinner with egg hunt at mum's and dad's, and Andrew finally got to meet his favourite cousin M! The other cousins were of course there too, bar V. I finally got to meet bestest Sharon again, and as always we were served fabulous food, and lots of it.

The weather really was great, and we spent the afternoon outside and on the terrace.

We then met Nan & Grandad off the train, and it was the first time since August last year that we got to meet Nan again. Grandad is here every now and then, but it really has been an eternity since we saw Nan last. Thanks to the superb Skype allowing us to "video talk" every few days, Andrew wasn't shy at all. He jumped straight into Nan's waiting arms.

After some BBQ dinner for the wary travellers, sticky chocolate cake for dessert and feet up on the couch we are now all heading for the bed. We want to be rested for tomorrow!

Skärtorsdagen... / Maundy Thursday...

...blev en mysdag med lugn och skön morgon med lite jobb, en tur till det stora möbelvaruhuset för att inhandla sängben till det förestående storbesöket, och sen middag på altanen.

Det är rätt fascinerande att besöka det stora varuhuset, för vi skulle verkligen BARA köpa sängben... Det gick som det brukar... Man plockar lite här och lite där, hittar lite man behöver här och där, och helt plötsligt är påsen full...

Den här gången blev det ett snickarbälte med mjuka tygverktyg...

...och en tält att krypa in i ute i trädgården...

...och en hel del annat smått och gott.

Nu har sötnöten somnat, och vi ska bara ta det lugnt och njuta av en stillsam kväll.

Önskar er alla detsamma!

turned out to be a real cosy family day with a nice and quiet morning with a small bit of work, a trip to the big furniture warehouse to buy legs for the bed that Andrew's Nana will be sleeping in when she arrives on Saturday and then dinner on the terrace.

Visiting the big furniture warehouse is quite interesting... We were really only getting the legs for bed, had our minds set on it, but just the same came out with a bagful of bits and bobs. You pick up one thing here, one thing there and hey presto! The bag is full...

This time we ended up with a workers belt with soft fabric tools...

...a tent to hide in in the garden...

...and some other goodies.

Now that the little sweetie pie is asleep, we will do nothing but relax and enjoy a quiet night.

I wish you all a good evening!

Saknad / Missing you

Tänk att jag fortfarande saknar henne så fruktansvärt mycket, min vackraste Mizzi, trots att hon varit borta i 5 år nu. Hon var min följeslagare i allt, min bästa vän som följde mig runt om i Europa och alltid fanns vid min sida.

Hon hade inte mycket intresse av att träna eller göra något annat än att vara där jag var. Aldrig kopplad följde hon mig av kärlek, i skogen, i staden, i vattnet... överallt.

Minns en gång då jag och mina vänner var vid en sjö, och två av oss åkte ut i en kanot. Jag bad de andra se till Mizzi, vi skulle ju inte paddla långt, bara en lite trudelutt. Rätt som det är ser jag hennes lila rara huvud guppa i vattnet där hon idogt simmade mot oss. Inte tänkte hon vara någon annanstans än där jag var! Vi fick på något sätt upp henne i kanoten, och då var hon helt nöjd.

En bit av mitt hjärta lämnade mig för alltid, den hemska dagen då hon somnade in med huvudet i mitt knä.

Jag älskar dig, mitt lilla Tryne, du och jag var ett.

I still miss her so terribly much, my beautiful precious Mizzi, even though she's been gone for 5 years now. She was my companion in everything, my best friend that followed me around Europe and never ever left my side.

She had no interest in training or doing anything but being by my side. Always off the lead she followed out of love, in the city, in the forest, in the water...everywhere.

I remember one time when a group of friends had gone to a nearby lake, and two of us decided to go out in the canoe. I asked the others to keep an eye on Mizzi while we went for a short paddle. Then, all of a sudden I saw her adorable little head bobbing on the water swiming towards us. She had no notion of being anywhere but where I was. Somehow we managed to get her into the wobbly canoe, and there she lay quite happily.

A piece of my heart left me forever, that awful day when she fell asleep for ever with her head on my lap.

I love you my sweetest Mizzi, you and I were one.

Mmmm....

<

Underbara soliga eftermiddag!!

Wonderful sunny afternoon!!

Världens sötaste!

The world's cutest!

Mammas lilla hjälpreda

Mummy's little helper

Grillat / BBQ

När jag sent omsider kom hem ikväll efter ett sent möte på jobbet stod Michael och grillade, Liam sövde sötfisen och hundarna var nyrastade. Vilken lyx!!
Andrew var på utflykt med förskolan idag, hem till en av fröknarna där de åt lunch och myste. Dessvärre hade han inte riktigt tid att sova, så det blev bara en kvart på vägen hem. Han var rätt trött sen... Stannade dock med mormor på vägen hem och valde sig ett par springskor och bäst av allt - en gräsklippare! Synd bara att den inte klipper gräset på rikrigt, det skulle ha varit händigt!
Nu ska dock här sovas, och med lite tur hela natten utan avbrott! Håll tummarna


When I at long last got home from work after a late meeting, Michael was in the garden doing the BBQing, Liam was putting A to bed and the doggies had just been out for a walk. That's what I call luxury! A went on an outing with the creche today, to one of the teacher's house where they had lunch. Unfortunately the little man only slept 15 minutes all day, so he was a bit tired this eve...
On the way home A and mormor stopped at the shoe shop an got him a pair of black runners. I do think though, that the littlw lawn mower was the best
pressie. It's a shame it doesn't cut the grass for real thogh, that would have been handy!It is now bedtime for us all.
It is now time to put a weary head on the pillow, and hopefully I'll be getting a good nights sleep without interruption! Fingers crossed!

Förvandling / Transformation

På mindre än en vecka har Uppsala förvandlats från en lagom grå svensk stad där människor drar upp jackkragarna i snålblåsten och med hastiga steg går från A till B utan att se sig om eller dra på smilbanden, till en stad med leende invånare som kanske inte direkt exploderar i färg, men åtminstone är lite mindre svarta, bruna och grå. Vi sitter på varenda sittbar yta med ansiktet vänt mot den livgivande solen, ett leende leker i mungipan och med jämna mellanrum hörs skratt pärla fram längs gatorna. Vi går långsamt och riktigt tar tillvara på varenda värmande solstråle.

Hemma i villaområdena har grillarna åkt fram och doften av marinerat kött sveper in kvarteren i en snålvattenframkallande dimma. Längs husväggarna och i varje solbelyst plätt sitter vi med uppkavlade byxben och kortärmat och fullkomligen lapar i oss värme och solsken.

Barnen ses återigen på gatorna, cyklarna har kommit fram och overallerna lagts undan. Man ser hur våra små guldklimpar njuter av att slippa de rörelsehindrande och otympliga vinterkläderna, och det spritter i benen av spring. Sandlådorna är fulla av hinkar, spadar, lastbilar och sandkakeformar (katterna har inte hunnit inta dem riktigt än…) och lekplatsernas gungor hänger inte längre stilla i gravitationens makt.

DET ÄR VÅR skriker våra kroppar och våra sinnen, och i de kommande varma månaderna ska så mycket levande, njutande och upptäckande hinnas med att det räcker genom de kalla vintermånaderna som än så länge känns underbart långt borta.

Livet är soligt och underbart!

In less than a week our town has transformed itself from a grey Swedish town where people shield themselves from the chilly wind in thick layers of clothing as the rush from A to B, not looking around or showing the teensiest bit of a smile, to a town with smiling inhabitants who mightn’t explode in colours, but definitely are a bit less black, grey and brown. We invade every possible space and sit with our faces towards the life giving sun, smiles playing at the corners of our mouths and every so often you hear a laughter from the people around you. We walk slowly and really make the most of every precious warming ray of sun.

All around the estates the barbeques have re-entered the gardens after spending the winter stored away, and the smell of marinated meat cooking wafts through the air making our mouths water. Along every sundrenched wall we can be found in tee shirts and with the trouser legs pulled up to reveal white legs. We are positively basking in the blessed sun and warmth.

You can once again see children on the streets, the bikes have been brought out and the winter overalls stored away. Our little ones are thoroughly enjoying being rid of the restricting winter clothes and the little legs can’t run fast enough. The sand pits are filled with buckets and spades, toy trucks and sand castles (the cats have not yet taken over the sand pits…) and in the playground the swings are no longer held still by the pull of gravity.

IT IS SPRING our bodies and minds cry out, and in the coming summer months enough living, enjoying and exploring will be done, to last through the cold and dark winter months that still feels so gloriously remote.

Life is sunny and wonderful!

Välkommen Liten!! / Welcome Baby Boy!!

Vilken underbar överraskning som väntade när jag efter min efterlängtade sovmorgon vaknade i ett soldränkt sovrum. Min underbara kusin H och hennes sambo F blev tidigt i morse föräldrar till en liten pojke! Det är ett lika stort mirakel varje gång!

Lite mindre härlig överraskning var det allt när hon ringde mig för någon timme sedan, och berättade att de fått åka hem redan kl 12! Jag har full förståelse för att omföderskor får åka hem tidigt, men att som förstagångs föräldrar få åka hem så tidigt när man fortfarande är osäker på det mesta och amningen inte kommit igång helt känns inte bra! Nu är Liten lite täppt i näsan och kinkig på kvällen och vill inte riktigt amma. Det är inte helt lätt att hitta rätt position där amningen är lätt för babyn, och man är allmänt osäker på om barnet är hungrig, har ont i magen, är trött...

Jag är så tacksam att vi fick stanna kvar de två dygn vi var där, så att jag fick snits på amningen och vi visste att det alltid fanns någon till hands att fråga.

Jag är säker på att det löser sig alldeles jättebra för H, F och Liten, och ser så fram emot att få träffa dem när de funnit sig tillrätta.

I övrigt har helgen varit underbar, och vi har hunnit med att njuta av solen, gräva i rabatter (Andrew har såklart hjälpt till med grävningen), städa altanen och hela huset. Vi har gått promenader med hundarna, och Zassi har tyvärr hunnit med årets första kattjakt. Det slutade inte så bra, hon hoppade över en rishög och skrek av smärta när hon landade, och fortsatte att skrika när jag bar in henne. Min tanke var att nu har hon brutit benet, för aldrig har hon skrikit så, men det visade sig bara vara en stukning och lite blod på hakan från ett litet sår. Men lite lagom spak var hon allt efteråt.

Mer sådana här soliga dagar vill vi ha!!! (utan kattjakt dock...)

What a wonderful surprise that was waiting for me when I woke up in a bedroom basking in sunshine this morning after a much needed lay in. My wonderful cousin H and her boyfriend F had a baby boy early this morning! It is such a miracle every time it happens!

It was a bit less wonderful though, to hear that they had been sent home as soon as 12 noon! I understand that you are sent home early when it's your second child, but with a first child when you're still insecure with the whole thing and you might not have got the hang of the breast feeding yet is not right! Baby Boy had a bit of a blocked nose when she called, was a bit unsettled adn didn't quite want to take the breast. It's not easy finding the right position where the baby latches on, and you're unsure on why he's crying, you're tired...

I'm so grateful that we got to stay for two nights with Andrew, and that I had time to get the hang of the breastfeeding. It was such a sense of security knowing that there was someone to ask stupid questions.

Now I'm sure that H, F and Baby boy will get on just grand! I can't wait to see them all once they're settled into a routine.

Apart from that we've had a great weekend and had plenty of time to enjoy the sun, dig in the flower beds (Andrew really liked this bit!), tidy the terrace and the whole house. We've takenthe dogs for long walks, and Zassi has unfortunately had her first cat chase that didn't quite end as she had planned. As she jumped over a pile of garden rubbish, she hurt herself and cried out in pain when she landed. She was still crying out as I carried her to the house, conviced she'd broken her leg at least. It turned out she'd only sprained it and got herself a cut on her chin. She was rather quiet after that...

We want more sunny days like these!! (without the cats though...)

Nästan som Medelhavet / Almost like the Mediterranean

The first dinner on the terrace!

Pea soup for starter...

...and then pancakes with strawberry jam.

Gick genom stan på väg till tåget och njöt av solen mot mitt ansikte. Alla uteserveringar var fulla med folk som lockats ut av årets första varma dag. Det var nästan som att befinna sig långt söderut.

Hämtade lillhjärtat på dagis, även här var våren närvarande. Alla barnen var ute på gården, och Andrew var fullt upptagen med att gräva i sandlådan. Vi cyklade hem och tittade på fåglar, traktorer och katter på vägen.

Middagen åt vi på altanen, årets första utomhus! Hela jag log!! Nu är det nästan sommar!! Nästan i alla fall...

Efter att ha lagt en jättetrött sötfis la jag två små spår åt terriertöserna på fältet bakom huset, och sen gav vi oss iväg på en liten cykeltur på banvallen.

Abi var lite fundersam till att börja med, men sen fattade hon galoppen! Det går inte fort när hon spårar, men hon avviker sällan från spåret.

Zassi å andra sidan hade jätte bråttom och var lite mer överallt och ingenstans. Har en viss misstanke om att det kan ha varit rådjur på fältet efter att jag lagt spåret. Det gör henne inte direkt mer fokuserad på spåret...

Summa summarum: En UNDERBAR eftermiddag och kväll!!

Walking through town on my way to town it felt like I was somewhere in the south of Europe. Wonderful sunshine on my face and people sitting on the terraces of bars and restaurants. Spring!!!!

Picked up the little sweet heart from the creche, and also here it was spring! All the kids were out on the playground, Andrew digging for all he was worth in the sand pit. We cycled home, looking at tractors, birds and cats on the way.

Dinner was had on the terrace, for the first time this year!! I was all smiles! Summer is here!!! Well...alsmost anyway.

After putting a very tired son to bed, I prepared two traces for my terrier lads in the field behind the house and then took them for a run with the bike.

Abi didn't quite get what the heck she was supposed to do, but soon the penny dropped! She is far from fast when she's tracing, but she rarely steers off course.

Zassi on the other hand was in an awful rush and all over the place! I suspect there had been deers in the fields just before we went out there. Can't say it makes her very focused on the trace itself...

All said and done: a FANTABULOUS afternoon and evening!

Utsikt från ett fönster / View from a window

Utsikten från mitt arbetsrum kunde ha varit värre. Mycket värre.

Jag skulle till och med vilja säga att det är underbar!

The view from my office window could be worse. Far worse.

I could even go as far as to say it's wonderful!!

All over the place

I realised today that people from all over the globe are reading my blog! Quite a mindboggling realisation!
For most countries I can figure out who it is that's reading, but there are three that I just can't figure out: South Korea, Lithuania and Slovenia. It would really make me happy if you would like to tell me who you are and how on earth you found your way to this rather small blog!

Jag vann! / I won!

Tänk att jag vann! Det händer inte så ofta, men åh vad trevligt det är när det händer!

I måndags var det min tur, och jag lyckades vinna något som jag verkligen vill ha - tygblöjor från Imse Vimse som jag vann på Ekobloggen. Oj, vad jag ser fram emot att få prova dem på Andrew!

Igår när jag skulle hem höll jag helt på att missa tåget till ingen annans förskyllan än min egen. Jag fastnade helt sonika i den bok jag läser, och det så totalt att jag varken hörde utropet via högtalarsystemet om att mitt tåg skulle komma eller ens såg samma lååånga tåg rulla in på perrongen 10 meter bort. Tala om att försvinna helt i sin egen värld! Eller min värld förresten, jag var ju på de kalla stenåldersstäpperna och äventyrade mig.

Tror att det kan kallas en bra bok! Definitvt en bra bok förresten, med tanke på att huvudpersonen i boken var grymt arg på sin man när jag rullade in i min lilla stad, så jag klev ut i det strålande solskenet med en stor arg boll i magen. Det tog mig ett tag att inse att det faktiskt inte var min ilska utan bokens, och se - med ens kände jag solen på kinden och hörde fågelsången igen!

Idag ser jag mest tokigt mycket fram emot veckans heliga kväll, min ridlektion! Det är så underbart att få andas lite häst en stund, och leta rätt på alla de små rörelser som förut var lika självklara som att andas. Men de sitter i muskelminnet på något sätt. Om jag bara inte på något sätt hade tappat bort just de musklerna under de här åren utan "riktigt" ridande. Detta är ju också anledningen till att jag lätt som en enkel skulle kunna vara John Wayne's leg-look alike på torsdags morgnar. De som säger att "man bara sitter ju där när man rider" har helt fullkomligt uppenbart INTE EN SUSNING vad de pratar om!!

I actually won!! I happens so rarely, but feels so great the few times it does. Two days ago it was finally my turn to win, and I managed to win someting I really really wanted - reusable fabric nappies from a company called Imse Vimse. I won them in a competition on a blog I follow every day about green living, Ekobloggen. Can't wait until I can try these nappies on Andrew!

Yesteday I very nearly missed my train home, and I can't blame it on anyone else but myself. I simply got so caught up in the book I'm reading, that I didn't hear my train being announced in the speaker system or saw this huge, looooong train pulling in to the platform a couple of feet in front of me. Talk about being away with the fairies!! Well, not the fairies to be precise, I was in the middle of a great adventure on a stone age steppe. I do believe that's what they would call a good book! A good book for sure actually, considering that because of the heroinne in the book being totally peeved off as we pulled in to my little town, I stepped out into the sunshine with a ball of rage in my stomach. It took me a few moments to realise that the rage wasn't mine at all - and all of a sudden I felt the sun's warmth against my cheek and heard the birds sing again!

Today I am sooo looking forward to the week's holy evening - my riding lesson! It's just so fab to breath in some horsey smells again, and to try and remember all those little movements that once were as easy as breathing. They're still in the muscle memory some how, of that I'm sure. If only I hadn't somehow lost all those muscles during the years without "proper" riding. That is also the reason to why I could double as John Wayne's legs on a Thursday morning. Those who say that riding is "only sitting there on the horse's back" have clearly NOT A CLUE what they're talking about!!

En liten eloge / Praise where praise is due

Nu vill jag få skicka iväg en stor eloge och massor med stolthet över att fått den stora förmånen att lära känna min underbara vän Sharon, som banne mig är den bästa hundtränaren jag känner! Underbar inställning till inlärning hos hund och till livet med hund i största allmänhet. Precis så här duktig vill jag också vara, och tänker jag försöka bli någon gång i mitt liv!

I just want to let you know how proud I am am to have been given the opportunity to get to know my fabulous friend Sharon, who is the darned best dog trainer I know! Fantastic attitude to the training of dogs and to a doggie life in general. This is how good I want to be, and I will do my very best to one day in the future get there.

Sängövningar / Bed exercise

Efter en helg av målande och donande, och slutligen städande fram till kl 21 igår, ramlade jag uppför trapporna runt halv elva, bara för att mötas av en misstänkt brun klick på mattan. Närmare undersökning bekräftade att den bruna klicken var det som återstod av hundarnas frukost. Eller i alla fall en av hundarnas frukost, Zassis - för att vara exakt. Och precis en sån brun klick som man INTE vill hitta på sin matta, i icke-upplockbar konsistens klockan halv elva på kvällen. Sanera, mattan i badkaret och tvätta tvätta liten matta.

Okej, ett litet aber på vägen till sängen, men det kan man ju överleva då man lever med hoppet om åtminstone 3-4 timmars oavbruten sömn. Jo...i teorin ja...

I verkligheten, där jag lever, hann jag precis sluta mina blå då Zassi meddelade att det nog inte alls var färdigklickat. Öppnade dörren och släppte ner henne och Abi till Liam som tog ut töserna.

Lade mig tillrätta igen och slumrade till precis som junioren vaknade. Hoppa upp ur sängen, på med morgonrocken medan jag öppnar dörren till han rum, in och krama och sjunga. Och vakna till med sängkantsavtryck på kinden.

Tillbaka till sängen, gonade ner mig, blundade och precis som den vita enhörningen kom galopperande fram emot mig på den blommande ängen rasslar det till i babyvakten och en liten herre är vaken igen.

Hoppa upp ur sängen och kränga på mig morgonrocken samtidigt som jag öppnar dörren och sen sätter mig vid hans säng. Krama, sjunga och vakna till med ännu ett sängkantsavtryck på kinden.

Tog mig halvt sovandes tillbaka tills sängen, kröp ner under täcket och somnade äntligen.

Små klor som klickar mot golvet i allt snabbare takt, följt av ett lite försynt med uppfordrande Voff låter meddela att ännu ett toalettbesök är på agendan.

På med morgonrocken igen, ramlade nästan huvudstupa över barngrinden i trappan -har ännu inte vant mig vid den, ut i trädgården och låta tösen göra det som behövdes.

Upp i sängen igen, och hann nog sova i alla fall två timmar innan babyvakten låter meddela att någon visst vaknat igen.

Hoppa upp ur sängen, på med morgonrocken (vänta nu, nu fick jag lite dejá vú-känsla...) och möttes i dörren av en liten sömnig sötfis. Denna gång räckte det minsann inte med kram och sång, och eftersom jag var lite orolig att jag skulle få ett permanent sängkantsavtryck på kinden, hämtade jag mitt täcke och så la vi oss på bäddmadrassen istället. När Abi och Zassi väl hade gjort sig bekväma under täcket och naglat fast mina ben i ett bestämt läge, och sötfisen väl hade bökat färdigt och somnat, ja då var klockan närmare halv tre.

Men, tre timmars mer eller mindre sammanhängande sömn (om man bortser från lite sparkar i magtrakten och blöta nosar) är väl inte fy skam det heller??

After a weekend of painting and fixing, and finally cleaning up until 9-ish last nite, I stumbled up the stairs at around half ten only to be greeted by a suspicious looking brown blob on the carpet. On closer examination it was confirmed that the brown blob indeed was the remnants of a doggie breakfast. Zassi's brekkie, to be precise. And exactly the king of brown blob you do not wish to find on your carpet, a non-pick up textured blob, at half ten in the evening. Clean off, carpet in the bath and cleany cleany little carpet.

Fair enough, a little hickup on the way to bed is survivable, when you carry with you the hope of at least 3-4 hours of uninterrupted sleep. I theory, that is.

In reality, where I unfortunately live, I had only just closed my eyes when Zassi let me know that she was not done blobbing. I opened the door and let her and Abi downstair to Liam who took them for a short walk.

Made myself comfortable again and was just dozing off when the little man woke up. I jumped out of bed and put on the robe while opening the door to his room, sat down and gave him a cuddle and sang a lullaby. And then woke up with the an bed side imprint on my cheek.

Back in bed, tucked my self in, closed my eyes and just as the white unicorn came galloping across the flower filled meadow the baby monitor lets me know someone is awake again.

I jump out of bed and got the robe on while opening his door, sat down and did the cuddling and singing. And again woke up with a bed side imprint on my cheek.

Half asleep I managed to make my way back into bed and under the duvet, and finally fell asleep.

Tiny clawed footsies on the floor, faster and faster, followed by a timid yet demanding Woof lets me know that it's time for another visit to the doggie toilet. I donned the robe once again, and nearly fell head first down the stairs, I'm still not used to the gate at the top of the stairs. Out into the garden and let the doggie do her business.

Back upstairs and in bed I probably managed to get 2 hours sleep before the baby monitor once again warns me that the little one is awake.

I jumped out of bed and put the robe on (hang on, I'm getting a distinct dejá vú feeling here...) and was met in the door by a sleepy little sweetie. This time a cuddle and a lullaby weren't enough, and I was a bit worried that I might end up with a permanent bed side imprint on my cheek, so I decided to grab my duvet and sleep on the mattress in his room instead. Once Abi and Zassi had made themselves comfy under the duvet, and pinned my legs to the mattress; and the little sweetheart had managed to make himself comfy and fallen asleep it was nearly half two in the morning.

But surely, three hours more or less uninterrupted sleep (kicks to the belly and cold wet doggie noses disregarded) is not to be frowned upon, is it?

Torsdagen.../Thursday...

...i några korta meningar.
Regnig cykeltur till tåget.
Skön tupplur på samma.
Hysterisk häftklammerborttagning och pappersåtervinning på jobbet.
Välkomstfika för nya chefen, som tillika numera är min fd enhetschef.
Mer hysterisk häftklammerborttagning och pappersåtervinning.
Möte.
Möte igen.
Läsning på tåget hem.
Hämtning av underbaraste övertrötta sötfisen.
Mat serverad av svåger.
Läggning av övertrött sötfis.
Joggingtur med bästaste terriertöserna.
Ett par timmars kvällsjobb.

Duscha.

Sängen.

Högintressant läsning va? Så går det när dygnet bara har 24 timmar och blogginspirationen trötthetstryter.
Kanske i morgon...


...in a few short sentences.

Cycling in the rain to the train. (Ha! that rhymes!)

Nice nap on same.

Hysterical staple removal and paper recycling at work.

Welcome coffee and cake for the new boss, who also happens to be my now ex unit boss.

More hysterical staple removal and paper recycling.

Meeting.

Meeting again.

Reading on the train.

Picking up the bestest most over tired sweetie pie at the creche.

Dinner served by brother-in-law.

Bed time for over tired sweetie pie.

Jogging with the worlds best terrier lasses.

A couple of hours of work.

Shower.

Bed.

Exciting reading, isn't it? That's what you get when there's only 24 hours in the day and the blogg inspriation has vanished in the haze of tiredness.

Maybe tormorrow...

Underbara vår

Går och lägger mig med ett leende efter en underbar eftermiddag i vårsolen. Andrew har lekt för fullt, jag har hivat snö från gräsmattan till vägen där det genast började smälta, och till min stora glädje hittade jag snödroppar i rabatten! Vilken härlig överraskning!
När jag nu med solskensefrerdagen i minnet gjorde iordning mig för sängen upptäckte jag en av vårens mindre trevliga sidor: ett kilo grus i sängen! Hur två små terriers dra in såna mängder grus är en av livets stora gåtor!
Men, just idag rår det inte på mig!!

Söndags picknick / A Sunday picnic

Efter en helt ostörd natt väcktes jag tjugo över fem och tyckte att det kändes helt ok att gå upp, så jag och Andrew tassade ner till köket, fixade en flaska välling och slog oss ner för en mysmorgon i soffan. Kikade lite på Barnkanalen och bara njöt av en arla morgon med världens sötfis. Efter ett tag somnade vi visst, för när vi vaknade till igen var klockan straxt efter åtta och hundarna tyckte nu att det var mer än dags att få gå ut och kissa.

Som vanligt spanade vi efter fåglar på vår morgonpromenad, men till Andrews besvikelse verkade de sova de med. När vi kom tillbaka hade vår hustomte levererat ett nybakat tomatbröd! Smaskigt värre!

På vår promenad bestämde Andrew och jag att vi skulle på picknick idag, och så snart resten av huset vaknat upp fixade vi äggmackor (ett måste på en picknick), varm choklad (så klart), lite kex och bröd till de änder vi tänkt mata.

I mitt sinne skulle det ta oss ungefär 20 minuter att ta oss dit, men som vanligt är min tidsberäkning för promenader inte den bästa. Eller snarare är det så att mina beräkningar utgår från min och hundarnas takt, vilket som bekant är ganska rask. Den här promenaden, inberäknat 11 kg barn på min rygg, en svärfar med trasiga axlar (bärandes ryggsäcken med fika), en äkta make med skadad rygg och en väldans massa is tog minst det dubbla. Och när vi väl kom fram var det bara tre änder där, som inte alls fattade att vi ville ge dem bröd utan flydde åt motsatt håll...

Men mackorna och chokladen var god, så det gjorde inte så mycket.

På vägen hem valde vi den garanterat isfria cykelbanan.

After a full nights sleep I was woken up at twenty past five and thought it was quite alright to get up. Andrew and I tiptoed down the stairs and into the kitchen to make a bottle of välling, and cuddled up on the couch for a lazy cuddly morning. We watched some tv, and must have fallen asleep cause before I knew it, it was past eight and the dogs were busting for a mornign wee. Got ourselves dressed and went outside with the dogs and as usual we were on the lookout for birds. Much to his dissapointment there weren't many birds around, but when we got back a nice soul had put a fresh loaf of tomato bread on the kitchen table. Yummy!!

On out morning walk, Andrew and I decided that today was the day for a pic-nic. Not that the weather great, but decent enough.

As soon as the rest of bunch were awake we got ourselves organized with egg sandwiches (a must), hot chocolate (what else?), some biscuits and bread for the ducks.

In my mind I thouht the walk would take us roughly 20 minutes, but as usual I was a bit off the mark. My problem is that I base my calculations on me walking the dogs at my normal pace, which as you know is...brisk.

This walk, including 11kg's of child on my back, a father-in-law with buggered shoulders (carrying the back pack with the food), a husband with a buggered back and a whole load of ice took at least twice the time. And once we got there, there were only 3 poxy ducks there who just didn't get the whole idea of us feeding them and fled in the opposite direction.

But at least the sandwiches and the hot chocolate were lovely!

We choose the totally ice free cycle path for our walk home...

Lördag / Saturday

Lördag i det blå huset i den lilla staden.

Ett varmt, väldoftande bad,

en bok jag har väntat på i flera år.

En stunds egentid,

med bara bara mig själv till sällskap.

Tid att inte tänka, inte göra - tid att bara vara.

Att andas.

Att läsa den bok jag väntat på så länge,

och låta mig försvinna bort i fantasin.

Väl utom synhåll ligger verkligheten och väntar,

men det gör inget,

för denna stund är min.