Vindarnas ord / Words of the wind

Sitter på altanen med arbetet framför mig

Blicken letar sig ut genom fönstren

mot träden som vajar i en vindens dans

och fåglarna som seglar allt högre på uppvindarna

I tanken beger jag mig till en bergstopp

där jag står i solen och låter vinden

smeka min kind

Tystnaden är kompakt,

utsikten vidunderlig

Sjöarnas blå vatten och det omgivande landets grönska

är precis som gudarna tänkt sig

En korp flyger förbi

vingslagen ekar i tystnaden

Här finns mitt andra hem

hit längtar jag alltid åter

Sitting on the terrace with my work spread out infront of me

while I let myself follow the winds that

make the trees dance their slow dance

and carries the birds higher and higher up in the sky

In my mind I'm now standing at the top of a mountain

where the sun and the wind

gently caress my cheek

The silence is defeaning

and the view breathtaking

The blue of the lakes and the green of the land

is just the way the gods wanted it

A raven fly past me

the sound from its wings

echoes in the silence

Here is where a part of my heart waits forever

This is where I always long for

Två sidor av samma mynt / Two sides of the story

I Zassis huvud: "Wow ! Vilken dag alltså! En kort prommis med matte i morse, och sen förberedde jag mig för ännu en ganska trist dag. Vänta på matte är lixom inget kul, även om jag hinner kolla ut genom fönstret en hel del, och spana in alla de katter jag vill JAGA!!

Men, då kom mormor och hämtade oss, och det betyder LÅNGPROMMIS!! Whoppeee!!!! Vi var ute i en och en halv timme, och jag hann läsa massor av tidningar, springa en hel del, spana efter rådjur och bara mysa.

Sen när vi kom tillbaka, då var det trädgårdsjobb som gällde. Det är inget lätt jobb att hålla koll på alla skator ska jag tala om.

Och sen då... sen fick vi en skaplig prommis till! Nu läste jag minsann alla söndagsbilagor runt mormor och morfars hus, det är ju lite att hålla reda på.

En tupplur i solen på altanen var precis vad som behövdes efter maten, men sen började det klia i tassarna igen... Vill ju att det ska hända nåt hela tiden!!

Gissa vad som hände då!! Matte kom och hämtade oss. Med cykel!! Yay!!! Rackarns vad jag sprang fort, matte hängde nästan inte med!

Och som grädde på moset drog hon med oss ut på en springtur när lill-husse somnat. Typiskt bara att syrran drog benen efter sig som vanligt, så vi var tvungna att vänta in henne hela tiden. Nu tror jag bestämt att jag ska sova lite, så jag orkar med i morgon!"

I Abis huvud: "Vilken dag alltså... Morgonprommisen, den gillar jag! Alltid lite katter att jaga, och har man tur en och annan kattskit också, som aptitretare till frukosten liksom, och så är den ju aldrig så lång den där prommisen. Alldeles lagom lång faktiskt.

Frukosten är ju lite trist, nu när matte fått för sig att jag måste banta. Banta??! Jag är ju alldeles lagom! Torrfoder är ju lika roligt som...det låter. Tur att lill-husse är snäll och delar med sig när inte matte ser.

Sen kom mormor och hämtade oss, och det är ju jättemysigt! Morfar brukar alltid dela med sig... Men nä nä, inte idag. Långprommis stod visst på schemat... Ja ja, det kan ju vara rätt skönt nån gång ibland. Ibland hittar jag härligheter att rulla i, och att vara ute länge kan ju vara rätt okej. Efteråt var vi ute i trädgården, och jag kollade av varje kvadratcentimeter för någon kvarglömd korvbit, och sen sov jag en stund i solen.

Men sen drog hon ut oss igen, mormorn, minst en halvtimme! Tror tanten har fått lite alzheimers light, vi var ju nyss ute på en evighetslång promenad. Ville inte vara taskig och påpeka att hon började bli glömsk, så jag låtsades som ingenting och hängde med.

Hann sova en stund efter maten, torrfoder igen, suck, innan matte kom och hämtade oss. Hon hade snällt nog tagit med lill-husses cykelvagn åt mig. Tänk att hon visste att jag är trött i benen!!

Trodde jag ja! Väskorna fick åka i vagnen, och jag var tvungen att springa! Inte gå, utan springa! Vad är detta??!! Men nu ska jag allt visa dem, tänkte jag och pinnade på för allt var värd. Hela vägen hem! Gissa om jag var stolt!

Hade precis lagt mig tillrätta under duntäcket efter att lill-husse somnat när den där galningen till matte satte på sig springskorna och förväntade sig att JAG skulle vilja följa med! Den där damp-hunden till syrra jag har hoppade omkring och var jätteglad. Hon fattar verkligen inte vad livet går ut på...

Fattar ni hur trött jag var när vi kom tillbaka?? Jag har ju bara jättekorta ben, faktiskt, och är väl ingen himla border collie eller malle heller!!

Låt mig sova nu!!!"

In Zassi's mind: "Wow! What a day!! First a short morning walk with mummy, and then I prepared myself for another quite boring day. Waiting for mummy is no fun, even though I sit in the window and keep track of all the cats I really want to chase.

Then all of a sudden mormor came and collected us, and that means that we're going for a LOOOONG WALK! Whooppeee!! We were out for an hour and a half, and I had lots of time to read all the papers, run a fair bit, look for deers and just enjoy my walk.

When we got back, it was time for a bit of gardening. You've no idea what a hard job it is to keep all the magpies in check.

And then...another walk! Yep, we we're out for nearly half an hour, and I had time to read all the local papers around mormor's and morfar's house.

After dinner, I had a bit of a nap in the sun on the terrace, but before long I was getting a bit restless again. I want to do someting all the time!!

Guess what happened then??!! Mummy came to pick us up on the bike! Yay!! Guess if I ran as fast as I could, mummy had a hard time keeping up!

And to top off a great day, she took us jogging once the little fella was in bed! Shame only that my sis was running like an old lady. We had to stop and wait for her all the time.

Now I'm going to sleep for a bit so I'm set for some new adventures tomorrow!"

In Abi's mind: "What a day... The morning walk I really like! There are always cats to chase, and quite often I find a cat poo or two - aptetizer before breakfast, and best of all, it's not that long a walk. Quite perfect actually.

Breakfast is a bit boring now that mummy has got it into her head that I need to diet. Me?! I'm just perfect the way I am! Dry feed is as funny as...it sounds. Thank god the little fella always shares when mummy isn't looking.

Then mormor came and collected us, and that's always really nice. Morfar always shares so well! But not today. We were going for a long walk. Well, I suppose it can be quite nice every now and then. I sometimes find someting really nice to roll in, and well, it is nice to be outside

Afterwards we were out in the garden, and I made sure there were no forgotten little pieces of sausage out there. Oh, had a nap in the sun as well...

Then the mad woman took us out for another walk! We were out for at least half an hour! I really think she's got a bout of Alzheimer's light. I didn't want to be mean and point out she's getting forgetful, so I put on a happy face and tagged along.

After dinner, the dry stuff again..., I had time for a little nap before mummy came to collect us. My dear mummy had brought the bike buggy for me!! She knew my legs were tired!

Ha! She put the bags in the buggy and I had to run! RUN, people, not walk. But I decided to show them, and ran as fast as I could, all the way home! I was really proud when we got home!

I had just made myself comfortable under the duvet while mummy put the little fella to bed, when the mad woman put on her runners and expected ME to tag along.

That hyper sister of mine was jumping around all over the place, super excited to go for a jog. She really doesn't understand what's good in life...

Do you understand how exhausted I was when we got back?? I've only got tiny legs, really, and am no darned border collie or malinois!

Just let me sleep now!

Lottodax? / Time for the Lotto?

Tänk vad det är underbart att rida ibland!! Hopplektion för tantgänget idag (hur gick det till lixom, från aktiv tävlingsryttare och förebild till lektionsryttare i tantgrupp som väl knappast kan kallas förebild..) och heja heja vad vi är duktiga! Bästaste Spirit skulle jag köpa i morgon om jag hade ett gäng 10 000-lappar över. Ibland, och bara ibland, hittar man en häst som allt känns lätt och rätt på, en häst som man känner sig som hemma på. Och då är ridningen så underbar, så lätt, så fantastisk! Kanske dags att spela på lotto kanske??

På det hela en bra avslutning på en halvbra dag och en kväll där jag VÄGRAR jobba, trots att jag egentligen borde lägga en timme eller två på den där dagen i maj. Men, ikväll tänker jag ladda batterierna och bara ta det lugnt och titta på Greys.

Sometimes horseriding is just truly wonderful! Our Oldies gang had a show jumping class today (hmm...how did I go from being a show rider and a role model to taking lessons in an Oldies group??) and we are just so good!! If only I had a bunch of really big notes with lots of zero's I'd by the bestest Spirit in a heart beat! Sometimes, and only sometimes, you find a horse that makes riding so easy, a horse that you simply feel at home on. And then, riding is simply wonderful. Maybe this is the right time to play on the Lotto?!

In all, a very good ending to a day that's only been ok, no more, and an evening where I REFUSE to work even though I really should put an hour or two into that day in May. But, tonight is a night of re-charging the batteries, relax and watch Grey's.

No no no no no no no no no no

Gläntade på gardinen, gnuggade mina ögon och tänkte "Vill inte, vill inte, vill inte!!!"

Snö. Nu. I maj! Aprilvädret får väl åtminstone hålla sig till april...

Var det verkligen 2 veckor sen den knallades omkring med en rumpa bar och en rumpa i shorts??

Suck...

Men, som någon klok skrev på fejjan - se det som en liten paus, ett tryck på rewind-knappen.

Då får man ju hoppas att det som trycker på knappen släpper i rätt tid, och inte spolar tillbaka hela vägen till januari...

Lever på hoppet, skutt skutt!

Peeped out through the curtains, rubbed my eyes and thougth "I don't wanna, I don't wanna, I don't wanna!!".

Snow. Now. In May! For goodness sake, it's called April weather because it happens in APRIL, not May...

Was it really 2 weeks ago that there was one bare bottom and one shorts clad bottom walking around in the garden??

Blah...

But, someone far wiser than me wrote on FB today - think of it as a little break, a light touch on the rewind button.

I really hope that whoever is keeping the finger on the rewind button, will release it at the right moment and not rewind all the way back to January...

Hope springs eternal!!

Fåntrattarnas kväll / Silly me

Märkligt det här med att jobba hemifrån sent på kvällen. Jag vill ju helst få sitta med fötterna i högläge under en varm filt med en hund i knät och den andra vid min sida. Bredvid mig vill jag ha en rykande kopp te och gärna ett ljus eller två tända.

Istället sitter jag vid köksbordet med en vovve snarkandes i säckesängen på golvet nedanför stolen och en kopp te bredvid datorn. Ett ljus har jag tänt, bara för att, men dess sken slukas helt upp av taklampans, filten lyser med sin frånvaro.

Och ändå på något sätt känns det rätt okej, lite fånig martyrkänsla "Här sitter minsann jag och sliter i mitt anletes svett medan ni andra i hela världen sitter i soffan och myser (öööhhh, större delen av värden har ju inte ens en soffa att sitta i)". För det finns ju självklart inte någon annan i Hela världen (hehe, internt skämt) som jobbar sent... Så ypperligt fånig jag är!

Dessutom jobbar jag ju faktiskt inte i skrivande stund, trots att pappershögen ligger och skriker bredvid mig.

Jaja, får trösta mig med att jag åtminstone inser hur fabulöst fånig jag är!

Nu, åter till det magiska datumet i maj.

It's kind of weird this whole working-from-home-in-the-evening-thing. I would so prefer to be tucked up on the couch under a warm blanket, with one dog on my lap and the other beside me. A hot cup of tea on the table, and one or two candles lit.

Instead I'm parked at the kitchen table, with one doggie on the bean bag by my feet and a cup of tea beside the lap top. I have lit a candle just for the sake of doing it, but can hardly even see the flame in the light from the lamp in the ceiling. The warm blanket is no where to be seen.

And still, in some silly old way, it feels kind of good to be sitting here. You know, the suffering martyr "Here I am, slaving away while the rest of the world are snuggled up on their couches (never mind the fact that half the world don't even HAVE a couch to snuggle up on)". Cause of course, there is no one else in the whole wide world who's working late... How exquisitly silly I am!

Not to mention the fact that I'm not even working in this very moment, even though the pile of paper is calling out for some attention.

Well well, at least I realise myself how delightfully stupid I am!

Now, back to the magical date in May...

Feeding frenzy

När jag känner att de små terriertöserna inte riktigt fått vad de behöver i form av hjärngympa, samtidigt som orken och tiden har gjort gemensam sak och gömt sig någonstans, då plockar jag fram äggkartongerna...

Med lite klipp och klistra, och lite tejp på det har middagen helt plötsligt tagit ny form.

When the poor little terrier lasses have had to do without brain exercise, and my energi and time have found a perfect little hiding place together, that's when the empty egg boxes are brought out.

A bit of cut and paste, some sticky tape on top and Hey presto - the dinner has got a make over!

Det tar förvisso inte jättelång tid att "öppna maten", men lite ryck och slit behövs allt och några minuters aktivitet.

Admittedly, it doesn't take that long to "open the dinner", but some tearing and throwing provides a few minutes of feeding frenzy.

"Hmm...vad är nu detta??"

"What the heck is this??"

"Aha! Det är mat därinne!!"

"Ah, now I get it, there's food in there!!"

Fantastiska Första Maj! / Fabulous First of May

Tidigt i morse vinkade vi av S & J på stationen efter ett par dagars härlig samvaro. Jag är så glad att vårt avlånga land valt att visa sig från sin allra bästa sida nu när vi haft långväga gäster från regnets hemland.

Andrew som efter majkasan igår inte kom i säng förrän kl 21, sov ända till halv sju i morse och blev ändå jättetrött igen efter ett par timmar. Medan han sov passade jag och min älskade make att sitta i soffan, alldeles ensamma och njuta av tystnaden. Hur underbart det än är att ha gäster, blir det ju som vi alla vet ganska intensivt.

Andrew sov lääänge, och vaknade ganska utvilad till sist. Efter det så var det full fart, milt sagt. Vi har röjt i sandlådan - åh, vad den är uppskattad!! - vattnat blommorna, kollat alla delar av trädgården och sen upptäckt hästarna på andra sidan fältet. Detta föranledde en improptu cykeltur, med sötnöten i sin älskade cykelvagn, till ridskolan för att titta på hästar på lite närmare håll. Trodde nog att han skulle vara lite tveksam till att ha dem upp i ansiktet, men inte då! Vid de tidigare tillfällena när han hälsat på hästar har han varit måttligt intresserad, men den här gången var det precis tvärtom! Han kunde inte komma hästarna nära nog, och ville gärna stoppa fingrarna i munnen på dem. Inte riktigt att rekommendera... Hästtänder är hårda och barnnävar är jättemjuka.

Dessvärre var vi tvungna att avbryta hästeriet pga av vissa dofter från den bakre delen på sötnöten. Ganska prominenta dofter, får jag allt lov att tillstå.

Med ren rumpa och lite sömniga ögon gjorde vi oss redo för ännu en cykeltur medan Liam fixade mat, chili con carne. Till affären styrde vi kosan denna gång, och på hemvägen visade det sig att fulla matkassar har ett oväntat användningsområde...

På vår promenad med hundarna tidigare på dagen, såg vi en brandbil på avstånd till sötnötens glädje. Pekfingret jobbade övertid ackompanjerat av "Dä!"

De go'a brandmännen såg Andrew och hans lilla finger, och satte på blinkersen! Ojoj, vilken succé!! Och igen , när de i sakta mak körde förbi oss. Andrew visst inte till sig!!

Tänk att det finns så rara människor som tar sig tid att göra en liten 15 månaders kille så lycklig! Tack snälla ni!!

Early this morning we waved S & J off at the train station after a few lovely days together. I am so grateful that our dear ole country decided to show itself from its very best side while we had guest from the country where rain was invented.

After the bonfire last night, Andrew didn't get to bed until 9pm, and so he slept until half six this morning and was still tired again after a few hours. While he slept, my dear hubby and I sat down on the couch thorougly enjoying the peace and quiet. No matter how much I love having guests, it gets quite intense.

Andrew slept for a loooong time, and woke up fairly refreshed at long last. After that it was all go, to say the least. We've played in the sand pit - how it loves it! - watered the flowers, investigated every inch of the garden, and then disocered the horses across the field. This lead to a cycle trip, with the little sweetie in his "bike buggy" of course, to the riding school to look at the horses at close range.

I thought he might be a bit timid around the big horses, but not at all! The last time we went to see the horsies, he was not very interested but this time it was the other way around! He couldn't get close enough to them, and really wanted to stick his fingers in their mouth. Not the best of ideas... Horses theeth are hard, and little baby fingers are quite soft...

Unfortunately we had to cut the horse visit short due to...rear end smells. Rather pungent ones...

With a clean botty and slightly sleepy eyes, we headed off for another trip in with the bike. To the shop this time. On the way home it turned out that full food bag have more than one use... (photo)

When we went out for a walk earlier in the day, we saw a fire engine much to Andrew's delight. His little index finger worked overtime, accompanied by an eager voice saying "Dä!" (There).

The kind fire men saw him and his little finger, and was kind enough to switch on the flashing lights. Guess if Andrew was impressed?! And as they slowly drove past, the turned them on again! Andrew didn't know which finger to point with!

It really makes me happy that they took the time to make a little 15-months old boy so happy!

Thank you!!