Sunday, May 15, 2011

Sovrmorgon a' la småbarnsförälder / Lay in, parent style

Med sötnöten utackorderad till mormor och morfar hade jag planerat för en lååååång sovmorgon, till minst 11. Bara tryna och njuta av täckets värme....Mmmmm....
Vad händer?? Jo, vaknade kl 5 första gången, men somnade med ett leende om igen. Ha, behöver ju inte gå upp!!
Sen vaknade jag straxt efter åtta igen, klarvaken och färdigsoven. Jaha, vad nu...? Ska jag väcka maken som rart lovat att ta ut hundarna, bara för att? Äh, lika bra att gå upp.
Överlyckliga hundar som hoppar runt benen, skön promenad och sen en god kopp te. I tystnad. Nästan lika bra som att sova. Bättre faktiskt!
Hann läsa, skicka iväg det sista relaterat till gårdagen och läsa "mina" bloggar, och en ny: Lady Dahmer, en tjej med go i!
Slutligen kom Liam ner i morgonrock, ställde sig i dörröppningen med händerna på höfterna och sa: "Vad är fel med den här bilden?????", menande att jag ju skulle ha hållit mig i sängen och sovit och han ta ut hundarna... Inte lätt att ge mig sovmorgon, det måste jag väl erkänna...

With the little sweet heart on lease to my parents I had planned for a looooooong lay in, until 11am at least. Just curl up under the warm duvet and snore away. Happy days!
What really happened? Well, woke up the first time at 5am, but went back to sleep with a smile on my lips - I didn't have to get up!!
But then I woke up just after 8am again, wide awake and all slept out. What now??? Will I wake up hubby who sweetly promised to take the dogs out, just because?? Nah, might as well face the music and get up.
Over joyed dogs jumping around, a nice walk and a cup of tea. In silence. Almost as good as sleeping. Better actually!
Had time to read a book, finish off the last bits from yesterdays event, read up on all "my" blogs and get aquainted to a new one.
Then Liam came down in his robe, stood in the doorway to the kitchen and said "What's wrog with this picture?????", meaning that I was supposed to be tucked up in bed and he downstairs making brekkie. I can't be easy trying to give me a lay in...

No comments: