Det var så himla skönt att springa idag att jag nog tog i lite för mycket. Mina vader, eller rättare sagt min vänstra vad och fotled, antyder det i alla fall. Hade tänkt att springa 5 km på gräs. Istället blidde det 6,7km mestadels på gräs men även en dryg kilometer på asfalt. Fram till 5 km kändes det så himla lätt i benen och allmänt bra att jag självklart tänkte att jag nog orkar en bit till. Och orkar gör jag ju, men benen är nog inte riktigt redo än, så nu är jag lite öm igen. Fjattans.
Dessutom gick de sista 200 meter genom en hel del vegetation. Närmare bestämt brännässlor. Det var inte så skönt alls för de små tassarna.
Dagens läxa lyder alltså - håll dig till planen!!
It was so lovely running today that I might have overdone it a bit. My calves, or mor exactly - my left calf and ankle, suggest that I might have. My plan was to run 5 km on grass. Instead I ended up running 6,7 km's mostly on grass but just over 1km was on tarmac. Up until the 5 km mark my legs felt so fresh and it was so nice that I thought I could probably go a bit further. The stamina is not the problem here, but the poor little legs aren't qutie ready yet so now I'm rather sore. Again. Not good...
An added bonus was that the last 200 metres took me through a fair bit of under growth. Under growth consisting of mainly nettles. Not nice on the footsies. At all.
Today's lesson: stick to the plan!
1 comment:
DU ÄR TUFFAST!
Post a Comment