Borde man inte lära sig någon gång? Högklackade skor = vansinnigt ömma fötter!! Och, framför allt, hur korkat är det egentligen inte?! Stod där i affären och höll i skorna, och VISSTE att jag inte skulle kunna gå mot slutet av kvällen. Provade skorna, och sa till S "De här skorna kommer att mörda mina fötter". Ställer jag tillbaka dem i hyllan och tar ett par mindre högklackade skor?? Nähädå, betalade glatt 30 Euro för att i slutet av kvällen stapla hem med geisha steg. Men snygg var jag!
Det är ju givetvis julfesten jag talar om. Massor med skoj var det, och jag lovar att jag inte kände igen hälften av alla människorna som var där. De var ju inte längre klädda i uniform! Herregud, hade kockarna hår under mössorna?? Och tjejerna i städpatrullen utan polish och trasa??
Maten var underbar, även om tjejen mitt emot mig valde stek, "blue". Inte "rare", "medium" eller "well done",utan "blue". Ett uttryck som jag aldrig hört talas om förr, men som innebär att steken med nöd och näppe slutat säga MU! Ger mig den på att kocken höll köttbiten 2 cm ÖVER stekpannan i en minut innan han med tvång fick den att ligga still på tallriken, för den var banne mig med nöd och näppe död. Behöver inte säga att jag åt lax, va?
Kvällen var jättelyckad, och den enda som var riktigt rund under fötterna var en av männen i chefsposition, men han var det å andra sidan så det räckte för hela församlingen. Vid ett tillfälle föll han, och fick hjälpas upp av 5 personer. Lite lätt onykter, med andra ord.
Och den enda som var helt alldeles jättenykter, fick uppsöka sjukhus dagen efter. Han och Herr VD spelade luftgitarr - as you do - och det slutade med att P föll och drog med sig Herr VD i fallet, och slet sönder en muskel i knät. Kommer att vara hemma sisådär 3 veckor... Så kan det gå när inte haspen är på! Skrattat gott åt det har vi gjort hela högen, inklusive Herr VD och P.
Sen var det ju givetvis de sedvanliga skandalerna till höger och vänster, som vi alla gottar oss åt, särskilt när en allmänt mindre omtyckt medlem i sälj-teamet och en huvudet kortare kock var inblandade...
Vid tre-snåret på morgonen staplade jag så hem på mina stackars ömma fötter. Försökte få en av killarna i porter-gänget att bära hem mig, eftersom han är van att bära tunga resväskor och så. Han vägrade dock, och påstod att jag var aningen tyngre än en resväska... Förstår inte alls vad han menar!!
Bilden är jag och resten av recpetionsdamerna, och även Rudolf som tittade in som hastigast på väg till Nappapiiri.
No comments:
Post a Comment